Tangstad: ”Han var en fruktansvärt snäll kille”
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-04-02
Vännen i tårar efter dödsbudet
En mästare är död.
Boxaren Anders ”Lillen” Eklund fördes i går till sjukhus där han avled. Nu sörjs han av boxningsvärlden.
– Jag är bestört över att ha förlorat en kär motståndare, säger den forne tungviktsvärldsmästaren Frank Bruno till Sportbladet.
I går vid lunchtid fördes Anders ”Lillen” Eklund med ambulans till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ett par timmar senare avled han.
Ännu är inte dödsorsaken fastställd, men när Steffen Tangstad hör vad som har hänt börjar han snyfta.
– Anders var en stor boxare på alla sätt. Jag minns honom som en fruktansvärt snäll kille, omsorgsfull och rak. Han var två meter stor, men full av lika mycket känslor som muskler, säger han.
”Så ledsamt”
I mars 1985 boxade ”Lillen” in sig i historieböckerna genom att besegra Steffen Tangstad och bli europamästare.
EBU-bältet ledde till en match mot Frank Bruno den kommande hösten, men där knockades svensken i första ronden.
Ändå satte Eklund sina spår i den blivande tungviktsvärldsmästaren Bruno. När Sportbladet berättar om dödsfallet reagerar han starkt.
– Under tre månader har jag blivit av med min tränare Terry Lawless, kommentatorn och vännen Harry Carpenter och nu Anders. Det är en sorglig tid. Det är så ledsamt att tidningarna måste fyllas med dystra rubriker om fler ur boxningsfamiljen som dör, säger Frank Bruno till Sportbladet.
”Vänner hela tiden”
För Steffen Tangstad ledde inte förlusten till bitterhet utan vänskap. Än i dag tycker han att ”Lillen” var den rättmätige segraren och gladdes åt att svensken vann tillbaka titeln som europamästare 1987. I dag är Tangstad lycklig över att de höll ihop som kompisar också efter karriären.
– Vi lärde känna varandra före den stora matchen. Boxning är inte som fotboll, man är vänner hela tiden, säger han.
Hur var Anders?
– Han ville egentligen inte bli känd för sin boxning. Han ville bara vara Anders. Han var blyg och väldigt känslosam. Det kom ut på olika sätt.
Grät han ofta när ni träffades?
– Nej. Han vände sig bort. Han höll det för sig själlv.