Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Dagmar, Rigmor

Rijkaard verkar vänta på en rotfyllning med gatuborr

MANCHESTER. Tänk dig att du sitter i väntrummet hos tandläkaren och vet att du snart ska in och få en rotfyllning med gatuborr, utan bedövning.

Du svettas. Du kastar tillbaka huvudet och knäpper händerna. Du har vitt uppspärrade ögon. Du har ingen större lust att prata.

Frank Rijkaard satt i ett väntrum på Old Trafford i går.

Medan vi andra bläddrade förstrött i Hänt-i-Veckan hatade han livet.

PÅ SKÄMTHUMÖR Alex Ferguson skojade med assisterande managern Carlos Queiroz på träningen inför kvällens viktiga match. FOTO: REUTERS

Kanske inte livet som sådant, snarare situationen.

Inte så att han fruktar semifinalreturen mot Manchester United i kväll, inte så att han tycker det är lika ruggigt att möta Sir Alex Ferguson som en Doktor Mengele med en jätteborr i högsta hugg (även om det såg ut så)...det handlade mest om det kära, gamla presspacket.

Åh, så Barcelonas manager hatade de spanska fotbollsjournalisterna i detta väntrum.

Jag, som ensam svensk journalist i detta upphetsade, babblande cirkussällskap, beskådade dramat med en blandning av förvåning och förtjusning.

Rijkaard har legat i strid med den spanska pressen, framför allt den katalanska, under hela säsongen. De interna stridigheterna, de omstridda laguttagningarna, problemen med Thierry Henry och framför allt Ronaldinho, misslyckandet i ligaspelet...det har varit ett mentalt stålbad att genomlida.

Såg fienden i ögonen

Så blev det förlust mot Chippens Deportivo i senaste ligaomgången och ny svidande kritik mot Rijkaard. Ni kan alltså tänka er det känsliga läget när han – därtill nöd och tvungen enligt Uefas regler – klev upp på podiet för att se sina fiender i media i ögonen.

Rijkaard markerade omedelbart ogillande. Han ville inte vara där. Han tryckte upp nacken mot väggen. Han var uppträngd i ett hörn men beredd att slåss till döden. Han svarade så kort, nonchalant och arrogant han kunde.

Svenska journalister skulle ha blivit röda i ansiktet, stirrat i taket och knipit käft. Det engelska drevet skulle lagt huvudet på sned och försökt lirka fram en smaskig rubrik.

Spanjorerna gick till attack.

De bombarderade honom med frågor som egentligen var förtäckta påståenden.

Vi såg dig på flygplatsen i dag. Du var helt avskild från spelarna och de andra ledarna. Du verkade fullständigt ensam. Vad är det som har hänt?

– Ingenting har hänt.

Finns det nånting som kan rädda den här säsongen?

– Vinner vi Champions League kan vi ju summera den sen.

Vad tror du fansen säger om ni åker ur mot United? Med tanke på hur ni spelat tidigare i år?

– Vi har talat nog om det som varit. Vinner vi i morgon kan vi snacka mer.

Så där höll det på. Jag kan bara säga att jag fick en viss uppfattning om hur mycket den här matchen betyder för FC Barcelona och dess fans och dess krävande fotbollsjournalister. Den betyder givetvis mycket för Rijkaard också, även om han är körd som manager inför nästa säsong.

Annars går ju vi som gillar toppfotboll omkring som dreglande, lyckliga fånar i dessa dagar. Det känns som om det är Årets Match två gånger i veckan.

Manchester United–Barcelona...så mycket bättre blir det inte. Och förutsättningarna för en underhållande match är perfekta efter 0–0 på Camp Nou. Nu måste båda lagen göra mål. Gör Barca ett måste United göra två. Det blir Messi och Henry mot Ronaldo och Rooney, om vi nu ska vinkla till det.

Räkna med Rooney

Rooney kommer säkert att kunna spela, liksom mittbacken Nemanja

Vidic, även om Sir Alex tonade ner förväntningarna under sin presskonferens:

– Jag hoppas på dem båda, men säkert är det inte. Jag vet inte förrän några timmar före matchen, sa han.

Varken Rooney (höften) eller Vidic (sydd läpp) tränade i går, men ni som håller på United kan lugnt räkna med dem på planen.

Sir Alex fick inte lika tuffa frågor som Frank Rijkaard, men det här med rotation av spelarna och bänkningen av Ronaldo, Tevez, Scholes och Evra från start senast kom ändå på tal.

Sir Alex svarade, med en blick som hade sänkt en grizzlybjörn på 20 meters håll:

– Inte en chans att jag kunde spela med dem mot Chelsea. Inte om vi vill slå Barcelona. Det skulle varit vansinne. Och till er som tycker att vi befinner oss i en kris säger jag bara: vi är två segrar från ligaguldet och en seger från final i Champions League...är det ett lag i kris?

Ferguson fick också frågor om det märkliga bråket efter slutsignalen på Stamford Bridge i lördags, och meddelade att United sammanställt en dossier för att förklara varför lagets reserver började slåss med vaktmästarna på Stamford Bridge.

När de spanska reportrarna ville ha Rijkards synpunkt på den incidenten svarade han:

– Vadå? Var det mitt fel också, kanske?

Följ ämnen i artikeln