TANKAR AV GULD

Simon Bank

Sarah Sjöström om metoden som får henne att lyfta i finalerna

I kväll simmar hon för guld med sina stora fötter, långa ben, explosiva muskler, starka händer.

Sarah Sjöströms viktigaste kroppsdel?

Huvudet.

För Sportbladet berättar hon om tankarna som ska göra henne till mästare.

En långsam start, en svag vändning, en hyfsad andra vända och en helt okej målgång – sedan var det klart.

Sarah Sjöström vann sin semifinal. I kväll simmar hon sitt livs första individuella OS-final.

– Nu hoppas jag bara att jag kommer i lite, lite bättre form. Då kan jag simma rätt mycket snabbare, säger Sarah.

Hon gissar att hon måste kapa ungefär en sekund på sin semifinal-tid (57,27) för att kunna hota favoriten Dana Vollmer.

Hon vet att det inte är omöjligt.

Halvnio i kväll ställer sig Sarah Sjöström på en startpall för att simma finalen på hundra meter fjäril, hennes bästa guldchans i hela OS. Hon vet inte hur det kommer gå, men hon vet precis hur hon vill att det ska kännas.

Utvecklat eget tankesätt

Inför OS slog sig Sportbladet ner med en unik talang för att höra henne berätta om varför hon älskar utmaningar som den här, och om tankesättet hon utvecklat tillsammans med sin tränare Carl Jenner.

Det handlar om – nyfikenhet.

– Jag vet hur det känns att vara i bra form, och jag känner att jag är i bra form. Det är det som är viktigt, för jag blir inte nervös när jag vet att jag är i form. När jag inte riktigt vet vad jag kommer att göra, hur bra jag är, det är då jag blir lite så här… oh shit. Nervös.

När du vet att du är i form, då känner du dig säker?

– Absolut.

Du har alltid lyckats lyfta dig på tävlingar. Vad beror det på?

– Det är väl det, jag vill väldigt gärna veta hur det ska gå.

Det är bara nyfikenhet?

– För mig är det det.

Så när du står inför en stor final, då är det nyfikenhet du känner?

– Då är jag nyfiken.

– Ibland blir jag kanske till och med lite för nyfiken, och då går det kanske inte tillräckligt fort. Om jag liksom kört klart hela loppet inne i huvudet redan före jag börjat. Att jag har tänkt så mycket på olika möjligheter, tänkt lite för mycket.

Det låter lustfyllt, ditt angreppssätt.

– Ja, precis. Så är det. Man ska vara nyfiken. Jag tror på det.

För många år sedan sa Therese Alshammar till mig att hon alltid upplevde ett litet inslag av skräck när hon stod på pallen.

– Det är ju vilja. Man vill att det ska gå bra. Man vet att man är i bra form, men att det finns mycket som kan gå fel också. Det kanske är där skräcken finns.

Men ditt huvud fungerar annorlunda?

– Alla tänker ju olika, alla har olika mentala inställningar. Det är klart att jag blir nervös ibland, men det handlar mest om att jag inte är i bra form.

Ingen mental träning

Sarah blev världsmästare som fjortonåring 2009, hon kom hem med tre fjärdeplatser från VM som sjuttonåring 2011, och i kväll simmar hon för OS-guld som artonåring.

Hon har hela tiden gjort det med ordet ”nyfikenhet” som mental nyckel. Tränaren Carl Jenner har låtit henne testa att samarbeta med idrottspsykologer, men Sarah har kommit fram till att hennes egen metod fungerar bättre.

– Jag kör ingen mental träning alls. Jag hittar egna tankesätt.

Du får ingen inspiration av andra?

– Jag litar på mitt eget sätt att tänka. Sen får jag mycket hjälp av Carl, vi brukar diskutera olika saker; hur man kommer in till en tävling, hur man ska tänka, beroende på vilken form man är i.

Många simmare är sökare, de läser böcker, de letar – men du utgår från dig själv?

– Ja, det gör jag. Visst, jag har inte simmat så många tävlingar, men jag har simmat många stora tävlingar för att bara vara arton år. Så jag har fått testa olika resultat. Jag vet hur jag ska tänka eller inte tänka.

I kväll ställer sig Sarah Sjöström på startpallen i sitt livs första individuella OS-final.

Hon är inte favorit, men hon vet att ingenting är omöjligt. Hon kan hitta rätt med tekniken, hon kan hitta rätt med sin benspark. Hon kan till och med slåss om guldet.

Ingen vet, men vi är väldigt nyfikna. Och det är Sarah Sjöström också.