Jag ger mig nu...
Publicerad 2012-06-09
Leifby: Reklamavbrotten
dödar stämningen – nu
orkar jag inte mer
Så var det i gång då, EM.
Eller ”ÄJJÄMM” som alla i rutan säger nu för tiden.
Vilken tv-fest det blev...
Var det någonting som fungerade över huvud taget?
Sveriges Television fick äran att inleda det här mästerskapet och det var inget fel på tändvätskan.
Daniel Nannskog var bra i gasen.
Likt en David Batra med koffein injicerat i blodet gick han fram som en nytankad stridsvagn 122 från P7 i Revinge.
Nannskog tog med sig allt i sin väg och det här måste ha varit den mest övertända debuten sedan Wikegårds tv-begynnelse. Frändén fick inte en syl i vädret.
Jag gillade det lite och jag tror på Nannskog. Han är välscoutad, kul och har erfarenhet att luta sig emot.
Och engagemanget finns ju där.
När han kommer in i det här lär han leverera och han vill ju faktiskt göra det här, till skillnad från andra experter.
Bara Ulfbåge saknades
Hela SVT-upplägget, på bion, kändes lite ”Hello Sydney” 2.0. Det var bara Ulfbåge som saknades.
Arne fick sitta ensam i ett mörkt hörn med ryggen emot. Han måste ha funderat på varför han inte lät pensionen börja ticka in i stället.
Bio-besökarna jublade när det blev mål och vi fick se repriser på en polack som kastade sin keps i luften.
”Skönt med inlevelse”, tyckte Pops.
Verkligen.
Det tar väl sig.
Sedan tog TV4 över.
Tre år har gått sedan det bestämdes vilka som skulle sända EM den här sommaren. Till en början kändes det som att de fått reda på det strax efter lunch i går.
Först var det helt tyst, och när ljudet väl kom igång var det dags för en första reklampaus.
Och om Nannskog var taggad var Henke Larsson det motsatta.
Kristina Lugn på Cocillana hade varit livfull i sällskapet.
Henke kan bli bäst
Det kändes som att Henke gjorde någon form av samhällstjänst, att han var där för att någon tvingat dit honom. När TV4 bröt för reklam igen kändes det som ett piggt inslag.
Om inte Henke vill göra det här borde han låta bli, han lär ju inte ha några problem att hålla svälten från dörren.
Henke, som inte vill bli kallad Henke, har ju det här i sig tror jag. Ingen annan levande svensk fotbollslegendar kan mäta sin meritlista mot hans.
Rycker han upp sig lite och tycker det här lustfyllt i stället för en last kan han bli EM-slutspelets bästa tv-expert.
Men värst var, precis som vanligt, reklamen.
Av pausen mellan Ryssland och Tjeckien vigde TV4 2.18 åt fotboll.
Resten åt reklamen upp.
Två minuter och arton sekunder.
Vad fan liknar det?
Om en vecka sänder TV4 Sveriges möte med England, den viktigaste och mest laddade landskampen på fyra år och nu får det vara nog.
Jag orkar inte mer, jag ger mig, ni vinner.
Jag tecknar alla abonnemang som behövs, laddar ner varenda app som krävs, köper alla kanalpaket som finns.
För det här måste få ett slut.
De oändliga reklamavbrotten dödar precis all stämning som finns.
Förresten... ingår det en speddekauga?
JA!
Markus Johannesson gjorde en lovande debut som expertkommentator. Han var lugn, säker och förnuftig bredvid Staffan Lindeborg. Även om Staffan har tappat lite geist de senaste åren så känns det fint att höra honom. Det hör till på något sätt. Som doppet på julafton. Det är ingen som är särskilt förtjust i det men det känns ändå bra att det är där. Och som han höll på Polen. Jag kände faktiskt inte till att Lindeborg var halvpolack.
NEJ!
Warsawa, Wroclaw, Krakow, Kiev, en liten bit utanför Kiev, en liten bit av Polen. Var det någonstans vi inte var i går? Tjernobyl? Det är förstås väldigt bra att det är mycket folk på plats men behöver verkligen alla få tv-tid varje kväll? Det blev väldigt många nedslag hos väldigt många reportrar med väldigt många olika färger på sina pikétröjor. Onödig snuttifiering.