Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Nils

Kallas största utmaning i karriären

Publicerad 2014-11-21

Petra Thorén: Hon tvingas bära ansvaret själv

BRUKSVALLARNA. Det är som att alla ­framgångar lett fram till det här.

Charlotte Kalla trivs med att slå ur ­underläge och har aldrig mött en motståndare som den här.

Det här är hennes ultimata utmaning.

Sportbladets Petra Thorén på plats i Bruksvallarna.

På ett sätt är allt som vanligt inför dagens skidpremiär. Luften i Bruksvallarna är sträv, men spåret sockrigt och mjukt inför dagens lopp. Anna Haag och Emil Jönsson sticker från p-platsen i sin dekalbil, Charlotte ­Kalla matar två timmars skidåkning, Johan Olsson stannar till och berättar vilken kass form han är i och Marcus Hellner har dragit iväg på egen ort.

På ett sätt är det inte alls som vanligt.

Ett VM på hemmaplan väntar.

Det anas en förväntan inför Falun, den ligger ännu så länge lätt som ett sidentäcke och fladdrar över längdlandslagets stjärnor. Det kan lyfta. Det kan också landa och bli till en våt filt som kväver.

Förhoppningarna på Teodor Petersson, Emil Jönsson, Marcus Hellner, Johan Olsson och Daniel Richardsson är höga. Men de är flera som kan dela på bördan (om det blir en sådan).

Är det klappat och klart med guld?

Ida Ingemarsdotter och Stina Nilsson har pallpotential i sprint, men på damernas distanssida är Charlotte Kalla ensam.

Och det är på förhand hon som bär de största yttre förväntningarna. Efter två individuella OS-silver och en bragdsträcka på guldstafetten är det väl klappat och klart med VM-guld? Nja, så enkelt är det inte.

För svenskans karriär har följt ett mönster. Vi tittar bakåt och noterar en viktig framgångsfaktor för Charlotte Kalla.

De gånger som hon tagit individuella mästerskapsmedaljer är efter mästerskap utan individuella medaljer. OS-guldet i Vancouver kom året efter Liberec-VM där Charlotte Kalla blev sexa som bäst individuellt. Det världsmästerskapet avgjordes året efter skrällsegern i Tour de Ski året, det vill säga när förväntningarna var höga.

OS-medaljerna i vintras var resultatet av ett individuellt mindre lyckat VM Val di Fiemme 2013.

Hopp, fokus och frustration

I Italien blev Charlotte Kalla sexa som bäst i de individuella loppen och sjundeplatsen i paraddistansen 10 km fritt gjorde henne enormt besviken och ledde till en rad förändringar som skapade en OS-hjältinna. Nu ska Charlotte Kalla leva upp till ett favorittryck som saknar motstycke.

Tillsammans med fotograf Anders Deros följer jag Charlotte på hennes väg mot VM. Vi har setts en gång i månaden på allt från norska högfjäll till ett hotellrum i Ramsau sedan slutet av april och det har varit en resa som pendlat mellan glädje, hopp, fokus och viss frustration.

”Vet folk vad det ens krävs att behålla den nivå som jag var på i fjol”, har Charlotte sagt flera gånger.

Har byggt fysik och hjärna

I början av oktober var Charlottes kringarrangemang var på väg att bli för stort och krävande. Hon var stressad och landslagsledningen ökade skyddet kring sin stjärna.

27-åringen studsade tillbaka i fokusbubblan och verkar ha slutat brottas med ångesttanken på att hon inte haft samma känsla som under fjolårets försäsong.

När vi sågs för en lång intervju i Bruksvallarna i går var hon väldigt lugn (bra tecken!) men högst osäker på var hon står.

Hon har lärt sig hantera pressen under årens lopp, hon identifierar sig inte med sin framgång i spåret utan ser andra värden och hon utvecklat en ny mental styrka under samtalen med psykolog Thomas Nilsson.

Charlotte Kalla har byggt fysik och hjärna. Om det räcker för individuell VM-medalj?

Jag är osäker, men ­hoppas. Oavsett blir det hennes ultimata utmaning.

Följ ämnen i artikeln