Bara 349 dagar kvar – hon har kopplat greppet inför OS

Det blev en magisk helg.

Anjas makalösa magiska helg.

Nu har hon definitivt kopplat greppet inför nästa års OS.

Anja Pärson gjorde det hon var tvungen till efter ett VM som på många sätt var en framgång – men som i eftermälet ändå kommit att präglas av att Janica Kostelic vann när hon själv ville vinna.

Det fanns en psykologisk mardröm inbyggd i det.

Det finns inte en skidåkare som inte tänker efter en sån upplevelse att jag kan vara hur bra som helst och jag kanske till och med får bara bäst då och då – men bara så länge hon låter mig vara det.

Jag får vara bäst – så länge Janica Kostelic inte är med.

Det är inga bra tankar att bära på inför en stor tävling.

Det är inga bra tankar att bära på för den som vill vinna allt i ett OS.

Ren och pur magi

Jag tror att en del av det där försvann i går, rent psykologiskt. Att ta sin första super G-seger i en enskild tävling i världscupen i fredags var stort bara det, men att vinna störtloppet i OS-backen dagen efter var ren och pur magi.

Hennes åkning var stram och ganska samlad. Hon och Kostelic stod i en klass för sig och även det är en insikt som allt fler bär med sig inför nästa års olympiad; utförsåkningscirkusen är två kvinnors fajt, finskan Poutianen kan visserligen blanda sig i medaljstriden i slalom och storslalom men i övrigt är det ingen som egentligen har någon chans.

Världscupen är Anja vs Janica.

OS i Turin om 349 dagar blir Anja vs Janica.

OS i Turin har ett störlopp som går i San Sicario i samma backar som tävlingen gick i i går. De påminner en del om backarna i Santa Caterina där VM gick, inte allt för svåra. Anja kan banan nu. Anja har kopplat greppet nu. Överbra, brukar hon säga. Det är hennes uttryck för nånting som är lite bättre än det som är normalt bra. Den här helgen var överbra.

Men Anjas utveckling har varit överbra ganska länge nu. Och den har varit fascinerande att följa:

Hon tog första slalomsegern i världscupen 1998, första storslalomsegern 2003, första super G-segern i fredags och första störtloppsegern i går.

Efter två års träning och tävlande i störtlopp vinner hon alltså en tävling. Det är naturligtvis sensationellt.

En av anledningarna till att det gått så bra för Anja de senaste åren är ?att hon fått vara i stort sett skadefri.

Många av hennes konkurrenter har tillbringat mer tid på operationsbord än i träningspisterna.

Under VM pratade vi om varför. Anja tror att hon har en del gratis av att hennes kropp är naturligt byggd för att klara hård träning. Hon har haft genetisk tur.

–Det är bara att se hur jag ser ut..., skrattade hon.

Kostelic är inte byggt likadant. Hon måste ta i mer. Hon har haft 15 svåra benskador. Så även hennes resultat är en bragd. Fartgrenarna är svåra och farliga. Bara de dummaste, smartaste och modigaste vinner.

I dag kör åkarna en ny sorts kombination.

Det är bara en enda åkare i historien som tidigare vunnit alla grenar under ett år. Vinner Anja i dag är hon alltså historisk – en gång till.

Anja-klass – inget annat

– Va, har jag fler segrar än Pernilla, det hade jag ingen aaaaaning om, sa Anja efter segern i fredags och det kanske stämmer. Men Anja påminns ju ständigt om alla dessa jämförelser, så hur ska hon hinna glömma. Är det inte Kostelic är det Pernilla och är det inte Pernilla är det Stenmark.

Jag tror vi ska sluta med det.

Själv talar jag bara om Anja-klass numera.

Bäst, typ.

Och det bästa av allt:

Anja är bara 23 år.

Och det är bara 349 dagar kvar till OS...

Lasse Anrell