Sportbladet

Dagens namn: Roland

Stefan Holm: Han tröttar ut sina byten & sliter dem i stycken

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-05-28

PARIS. Många i världseliten kan spela drömtennis på grus, men bara en orkar göra det i fem tuffa set.

30 offer i Öppna franska kan berätta mer om honom.

Om Rafael Nadal, den oslagbare.

I går kväll satt jag på läktaren och såg spanjoren möta Teimuraz Gabashvili. Det var kyligt och blåsigt under det grå molntäcket i Paris, men spelet värmde.

Ryssen har ett imponerande grundspel och inledde matchen med att vinna tre raka poäng i Nadals serve. Han knöt näven så att knogarna vitnade, försökte intala sig att han kunde vinna.

Hur det slutade?

Som vanligt.

Nadal vann, den här gången med 6–1, 6–4, 6–2.

Det var hans 30:e raka seger i Öppna franska och inget talar för att sviten bryts. ”Rafa” har aldrig förlorat på Roland Garros och kan, som nybliven 23-åring, ta sin femte raka seger.

Mosade Borgs rekord

Björn Borg vann 1978–1981 28 matcher i följd i Öppna franska och det var ett rekord som skulle stå sig i alla tider.

No?

Rafael Nadal, fenomenet, ville annorlunda.

Han är så bra att vi kommer att inse det först när han slutar.

Att tennisen har förändrats från teknik- till kraftsport och konkurrensen då och nu inte är jämförbar hindrar inte spanjoren från att dominera.

För honom var matchen mot Gabashvili ett 2 timmar och 17 minuter långt träningspass. ”Rafa” hade inte tid, var tvungen att åka till hotellet för att se Champions League-finalen.

Han är starkare, både fysiskt och mentalt, än alla andra och hittar vinklar som får motståndarna att uppleva sin planhalva stor som en fotbollsplan. Likt en hungrig varg tröttar han ut sina byten för att sedan slita dem i stycken.

Hemligheten?

Det finns ingen hemlighet, däremot en plats för hårt jobb, kärlek, trygghet och arbetsro.

En tennisklubb i hemstaden

Inför Öppna franska åkte jag dit, till Nadals födelse- och hemstad Manacor på Mallorca. Jag gick runt i nedskräpade gränder och besökte stadens enda tennisklubb. Club Tenis Manacor berättade bokstäverna på den slitna putsfasaden. Nadal växte upp på andra sidan gatan men tillbringade mer tid på tennisanläggningen, där farbror Toni jobbade som tränare. När jag åkte hem insåg jag att det har krävts mycket blod, svett och tårar för att Nadal skulle bli den han är.

Följ ämnen i artikeln