Ge oss en drömfinal

Mats Wennerholm

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-11-14

Wennerholm: Det skulle bli en klassiker att minnas

Det blev en ny hockeyfest.

Ett sprakande fyrverkeri mitt i höstmörkret.

Mötena mellan Skellefteå och Luleå har bildat en egen division i Elit- serien.

Därför vill jag se dem i en SM-final.

Det finns en rivalitet mellan de här båda norrlandslagen som nådde en ny dimension i SM-semifinalen 2011.

Jag var där.

Jag såg alla sex matcherna och det var samma dramatik från första minuten i en matchserire där fyra möten gick till förlängning och där största segern blev Skellefteås 2–0 i den femte

matchen.

Det var hett på isen, det var hett på läktaren, det var rasistanklagelser mot Luelås sportchen Lars ”Osten” Bergström och det var till och med mordhot mot delar av ­lokalpressen.

Som om inte själva matcherna var nog.

Matchen hade allt

Det var nästan lika jämnt i de fem ­mötena i elitserien i förra säsongen.

Totalt 3–2 i matcher till Luleå, varav två avgjordes på straffar.

Nu står det 1–1 efter en ny stormatch mellan två lag som plockade fram slutspelshockeyn redan i november.

En match som hade allt, som svängde fram och tillbaka och som avgjordes i slutminuterna då Joakim Lindström pricksköt segermålet 4–3.

Det var känslor, det var dramatik och det var en hockey man normalt inte ser i omgång 20.

Det var för övrigt samma intensitet i första mötet för säsongen, då ­Luleå vann med 3–2.

Så tänk er dessa båda lag i en SM-final framåt vårkanten.

Då det är match varannan dag och allt skruvas upp ytterligare ett par snäpp.

Det skulle garanterat bli en SM-final att minnas.

Länge.

Nu går det inte att ­beställa en SM-final.

Men man kan ju drömma.

HV 71 och Färjestad tuffar på som vanligt och det är små­länningarna som toppar tabellen.

Ett slutspelskrig mellan de två lagen är alltid hett och sevärt, men det går inte att komma i från att det skulle kännas som en repris på något som redan visats.

Bellemare tillbaka med besked

Skellefteå har inte tagit SM-guld sedan Hardy Nilsson lyfte bucklan 1978.

Luleå har inte vunnit sedan 1996 och segern mot Frölunda.

För övrigt en av de hetaste SM-­finaler jag någonsin sett.

Men den här skulle bli hetare.

Vilken comeback det blev för Skellefteås fransman ­Pierre-Edouard Bellemare.

Jag gillade honom redan när han spelade i Leksand och det som kanske imponerade mest var hur snabbt han lärde sig prata svenska.

Nu hyllades han av publiken innan matchen och svarade med att slå in 1–0 och sedan spela fram kedjekompisen Bud Holloway till 2–0.

Det märktes inte ens att skadade Oscar Möller var borta.

Domarna hamnade i en hel del fokus och det var några mycket tveksamma utvisningar.

Men det blir en väldig press på dom­arna i den här typen av matcher. Inte minst från spelarna och tränarna i båsen.

Här måste domarna vara mer bestämda och dra en gräns.

Skellefteå spottar ur sig forwards

Alla avbrott för snack med spelare och tränare känns som bortkastad tid.

Det är något man i stort sett aldrig ser i en liga som NHL, där domarna har betydligt högre status.

Jag vet inte om det har varit skiftbyte i talangfabriken i Skellefteå, men från klubben som spottade ur sig storbackar är det forwards som gäller nu.

Oscar Lindberg, Melker ”Melkin” Karlsson och Viktor Arvidsson är hur kul som helst att titta på.

Det glöder om matcherna mellan de här två lagen.

Derbykänslan är lika stor på läktaren.

En mix av unga stor­talanger, etablerade stjärnor och heta tränare.

Det kommer osa lika mycket som matcherna.

Två möten i höst och två utsålda hus. Enda matcherna båda lagen sålt ut.