Skönt att äntligen få vinna en turnering

Efter pausen slog jag ut alla på 45 minuter

Kom precis hem till Sverige efter ett par veckor på resande fot med en kortare vistelse i Paris och två veckor i London.

helskärm

Som jag skrivit tidigare var i princip hela världseliten på plats.

Daniel Negreanu kom åter på finalbordet i WSOP Europa. Något som han även lyckades med året innan, vilket är mycket imponerande.

Han slutade på andraplats till slut.

I PokerStars EPT London Main Event så är i skrivande stund Peter Eastgate chipleader. Det skulle vara kul om en Team Pro kollega vann Main Event i år (

, Aaron Gustavson vann, reds anm).

Själv är jag väldigt nöjd med min resa, jag lyckades i tisdags kväll vinna 2 000 pund Pot Limit Omaha Championchip i ett sido-event.

Extremt skönt var det att få sätta pricken över i:et och äntligen vinna en turnering.

Jag var väldigt shortstack med åtta spelare kvar och hade 16 000 i marker, jämfört med den som låg näst sist och hade runt 40 000 så låg jag riktigt dåligt till.

Men det kändes ändå som att om jag bara fick tag i lite marker så skulle jag ändå ha en god chans. Omaha är ju lite annorlunda jämfört med No Limit Hold'em på det viset att det mesta spelet sker efter floppen kommit – alltså på flopp, turn och river. Så det passade mig perfekt. Jag kunde trots min lilla stack vara med och se lite floppar, och vinna lite potter och fick snabbt upp min stack till 60 000 utan att vara all in.

När det var paus för middag hade endast två spelare åkt ut. Jag var chipleader med 220 000. När det startade igen tog det endast 45 minuter tills jag ”bustat” allihop.

Körde snabbt ut "devilfish" i en limpad pott, small blind mot big blind. Jag floppade triss och checkraisade, och devil ställde in med två par och åkte ut.

Kort senare vann jag en mycket viktig pott mot den andra svensken på finalbordet, Gustav. Han var den jag tyckte spelade bäst av dem övriga på finalbordet. Han spelade mycket klokt, och han blandade sig inte in i några onödiga potter. Det kändes som att det skulle bli vi två i heads up, men med lite tur slog jag istället ut honom på en fjärdeplats. Synd för Gustav men skönt för mig, och sedan tog det inte lång tid att spela klart och vinna.

William Thorson