Jag är jagad nu, på gränsen till förföljd

Ken skriver själv om anklagelserna

Jag är en ifrågasatt och kritiserad man. Det har jag alltid varit.

Men nu är det värre än vanligt. Jag är jagad, på gränsen till förföljd. Jag har alltid räknat med skit och jag har alltid fått skit.

Men nu står det mig upp i halsen.

Om man benar ut de senaste ryktesvarianterna på nätet så blir kontentan att jag är anklagad för att ha tänkt fuska, men aldrig genomfört något. Men inte ens det stämmer. Allt jag har gjort är att ha lyssnat på en person som planerat all möjlig djävulskap.

Vad som är sant är att jag visat prov på synnerligen dåligt omdöme. Jag kan än i dag inte förklara hur jag tänkte när jag började diskutera affärer med en person som jag visste hade sämsta tänkbara rykte. Jag var korkad och för detta ska jag hängas. Det var visserligen före min tid som offentlig person, men det försvarar inte mitt korkade beteende. Att jag var inne i en djup personlig kris, ska inte heller det lindra det idiotiska i att stämma möte med en gangster.

Ber om förståelse - inte förlåtelse

Jag ber inte om någons förlåtelse. Jag ber bara om förståelse för vad som är fakta och vad som är påhittat, uppskruvat och tillspetsat. Om den här rykteskarusellen fortsätter att snurra med accelererande hastighet så är jag snart skyldig till både första och andra världskriget.

Reglerna är solklara i Jantelagens Sverige. Jag är en offentlig person som skryter, skränar och sticker ut hakan väl medveten om att jag får ta fler smällar än andra. Men den här förtalskampanjen har gått för långt. Jag har inte gjort något kriminellt. Jag tar bestämt avstånd från alla former av fusk och bedrägeri.

Jag inser problemet

Många har belyst problemet med att både vara pokerdebattör och ordförande i Pokerförbundet. Jag håller med om att detta är ett problem. Jag inser att det är svårt att både vara Peter Antoine och Lars-Åke Lagrell på samma gång. Det uppstår per automatik trovärdighetsproblem när man är en kontroversiell tyckare och diplomat samtidigt.

Frågan togs givetvis upp på senaste årsmötet. Medlemmarna ansåg då att nyttan att ha mig som ordförande överskuggade problemen. Nu har förbundet vuxit sig stort tack vare medlemmarnas förtroende och styrelsens hårda arbete. Det är dags att ta upp frågan på nytt.

Jag är alltid öppen för en diskussion.

Ken Lennaárd är pokerproffs och ordförande i Svenska pokerförbundet.

Se även: