Easy, England
Säkra segrar – och i kväll lär United & Spurs ta fler poäng
LONDON. Och här uppe i Älvsbyn är allt som det brukar.
2–0 till Chelsea mot Marseille, 3–1 till Arsenal i Belgrad, full pott för London i går och fler engelska poäng att vänta när Tottenham och Manchester United spelar i kväll.
Särskilt upphetsande är det ju inte.
För er som inte var födda då vill jag förklara det där med Älvsbyn – det var en sång (visst var det väl Turid?) som på sjuttiotalet käkade upp Svensktoppen med hull och hår och vars text sammanfattade allt vad det innebär att snyta snoriga ungar och koka potatis och bara lulla på i vanliga banor, år ut och år in.
Champions League börjar bli som Älvsbyn.
Arsenal förlorade hemma mot West Bromvich i helgen, men de åkte ner till en sjungande, vibrerande arena i Serbien och slog Partizan lätt.
Chelsea förlorade först mot Newcastle, sen mot Manchester City, men de knäckte Olympique Marseille enkelt utan
Didier Drogba och Frank Lampard.
Promenader genom parker
Mångmiljonindustrin Champions League riskerar, som jag tidigare skrivit, att tappa i intresse eftersom resultaten i grupperna är allt för förutsägbara. De lullar på. Chelsea har två raka segrar och 6–1 i mål, Arsenal har två raka och 9–1. Det är i stort sett klart, det är bara att spela av resten, det är promenader genom Londons parker.
Systemet måste göras om. Det går inte att seeda lagen på det här viset längre om spänningen ska bibehållas. Som det funkar nu börjar inte Champions League förrän knockout-matcherna i 16-delsfinalerna.
Varför inte utslagsturnering, möten hemma och borta, från första början? Vore mycket häftigare. Ta in fler lag och kör 128 klubbar mot varandra i utslagsmatcher. Det skulle inte bara ge lag från mindre fotbollsländer (som Sverige) en chans att vara med och leka, det skulle också ge spänning i varje enskild omgång.
Medan jag kollade in Chelseas bekväma resa mot Marseille höll jag ett halvt öga på Arsenal, som reste nyknockat, skadeskjutet och med målvaktsproblem till Belgrad.
Arsene Wenger lyste som ett solarium efteråt, eftersom hans reservkeeper Lukas Fabianski (döpt till Flabbihandski i engelsk press) hade räddat en straff och svarat för en bra match.
Skadedrabbat i kväll
Sanningen är ändå att till och med ett Arsenal med problem (Jack Wilshere är dock fortfarande lysande) kunde slå ett farligt lag som Patrizan Belgrad på bortaplan – trots att Arsjavin missade en straff.
Det är som i Älvsbyn. Allt är förutsägbart och lullar på som vanligt. Men då vill jag påpeka att jag aldrig varit i Älvsbyn, det närmaste jag kommit är nog nattklubben Cleo i Luleå. Och det var förresten brassen Cléo som gjorde Partizans kvitteringsmål på straff innan Arsenal ryckte igen.
I dag går de två andra engelska lagen in i gruppspelets andra omgång. Manchester United, utan Wayne Rooney och Paul Scholes, väntas få det tufft i Valencia. Och Tottenham saknar en hel drös mittbackar – Ledley King, Michael Dawson, William Gallas, Younes Kaboul och Jonathan Woodgate (sen gammalt) – mot holländska Twente.
Det sägs vara småkris i båda de engelska lägren.
Men ni vet likaväl som jag: när vi summerar det hela i kväll är allt som det brukar här uppe i Älvsbyn.