Leifby: Gymnastiken blir ett stort äventyr
Jag tänker fanimej köpa mig en bygelhäst
När den artistiska gymnastiken avslutas ikväll får vi för sista gången följa en av de här OS-sändningarnas allra bästa.
Simone Biles?
Nej, Veronica Wagner.
Simone Biles går inte av för hackor hon heller.
På måndagskvällen svensk tid tog hon brons på bommen, hon har redan vunnit OS-guld i hopp, lagmångkamp och individuell mångkamp, och i kväll jagar hon ett fjärde OS-guld i Rio, det i fristående.
De är bara att puffa till kuddarna i soffan och dra ut telefonjacket, för den här tv-kvällen kommer att bli massiv.
Sverige möter Brasilien i semifinal, senare på kvällen är det handbollskvartsfinal mellan Sverige och Norge, och däremellan borde alla söka upp sändningarna från gympahallen där det bjuds det på makalöst bra tv-sport.
Förutom gymnasterna, som vägrar att acceptera begränsningarna i rörelseapparaten och att det faktiskt finns en fundamental kraft i universum som kallas tyngdkraft, så får man sällskap av Filip Stiller och Veronica Wagner.
Ett av Rio-OS bästa kommentatorspar.
Kanske rentav det bästa.
Glada och vitala
Jag har följt gymnastiken till och från och märkte tidigt att det fanns en stuns i sändningarna som saknats i flera andra under detta OS.
Mindre ”intryck” – mer på riktigt.
Stiller och Wagner entusiasmerar verkligen sina tittare.
De är glada och vitala, de får mig att vilja vara med, kanske inte i räck men väl inne i kommentatorsbåset.
Experten och den tidigare gymnasten Veronica Wagner är kunnig, rolig och spontan, hon har en glimt och en självdistans som många andra experter saknar, hon är rapp i käften och det behöver man vara för i gymnastik går det undan.
Det är 14,449 hit och 15,366 dit, svårighetsgrader, 3,5 skruv, pikar, spikar och rullning upp i kors, allt i en rasande fart.
Jämför till exempel med längdhopp, tresteg eller höjdhopp.
På friidrottsarenan måste de aktiva daska lår, slå sig i ansiktet, peta näsan, andas djupt, få igång publiken, rätta till kalsipperna, skela med ögonen, trippa på tå.
Blir till ett enda stort äventyr
I gymnastiken dammar de av två hopp vardera på någon minut, hopp som inte enbart handlar om längd och höjd, om man säger så.
Det är en hisnande upplevelse och hade det inte varit för Wagner och Stiller hade jag nog inte hajat särskilt mycket.
Trots tempot hinner de förklara vad som hände, varför det hände, och vad som ska rättas till för att det inte ska hända igen.
Det är historik, statistik och analys på kortast möjliga tid, och Wagner är så uttrycksfull och erfaren att det blir förbannat underhållande att lyssna på.
Det kan slinka ur ett ”den jäkeln” när som helst.
För några dagar sedan jämförde hon vikten hos en kinesisk gymnast med två pepparkakor.
Under de här gymnastiksändningarna har jag lärt mig att att Johan Jonasson har ett trick i ringar uppkallat efter sig, och trots att jag tillhör Sverige-eliten på ”att fuska med underarmarna” så begriper jag nu vad det innebär i gymnastiken.
Och när till och med ett sifferspån som jag förstår hur och varför domarna drar av och räknar ut (nåja) olika poängsatser så lyckas kommentatorerna med någonting sensationellt.
Stiller och Wagner gör inte bara gymnastiken begriplig, de gör den både underhållande, mer intressant – ja, till ett enda stort äventyr.
De kanske inte kommer få mig att börja med gymnastik, men jag tänker fanimej köpa mig en bygelhäst.