En man född med annat yttre kön?
Brenning: Frågan klingar i mitt huvud
PARIS. Framför mig tävlar OS-boxningens ofrivilliga huvudperson.
I mitt huvud klingar en fråga kvar.
Vad händer om hon inte är en kvinna med ovanligt höga nivåer av testosteron – utan en man som blivit född med fel yttre kön?
OS 2024 i Paris: Allt om sommar-OS – datum och program
Det är Tommy Lundberg, universitetslektor vid Karolina institutet och specialiserad på fysisk utveckling kopplat till sport, som planterat den där frågan i mitt huvud.
När Internationella olympiska kommitténs (IOK) president Thomas Bach på lördagen riktade en uppmaning till alla forskare med en åsikt i OS mest infekterade ämne var Lundberg en av de som ivrigt räckte upp handen.
Hela anledningen till diskussionen står nu framför mig. En 25-årig algeriska i röda kläder och handskar. Kvinna, i passet. Man, enligt domen på sociala medier.
Pressläktaren var välfylld redan 2,5 timme före OS-kvartsfinalen. Och det var knappast för uzbeken Asadkhuja Muydinkhujaevs kvartsfinal mot dansken Nikolai Terteryan i herrarnas 57 kilosklass.
Det berodde istället på det som hände för två dagar sedan.
Gav upp efter 46 sekunder
Då gav italienskan Angela Carini upp matchen här inne i damernas 66 kilo mot Algeriets Imane Khelif redan efter 46 sekunder. ”Det är inte rättvist” vrålade italienskan på sitt modersmål.
– Jag har aldrig blivit så hårt slagen i hela mitt liv. Men det är upp till IOK:s domare att bestämma, sa Carini senare till pressen.
Bakgrunden är att såväl Khelif som kinesiskan Lin Yu-Ting fått klartecken att tävla här i Paris. Detta trots att de inte klarade testerna för att få delta i damklassen vid VM så sent som förra året.
Vad som följt är ett kulturkrig på allra högsta nivå. En våldsamt debatt mellan de som å ena sidan anser att världen håller på att bli galen och de som på andra sidan propagerar för att idrotten måste vara en plats för alla.
Giorgia Meloni, Matteo Salvini och Elon Musk liksom kända kulturpersonligheter och svenska riksdagsledamöter har alla haft något att säga. Redan före (!) matchen mot italienskan uttryckte också Algeriets idrottsminister Abderrahmane Hammad sitt stöd för den 25-åriga boxaren.
”Imane Khelif är vår dotter, vår syster och mästare. Imane Khelif är en röd linje. Jag fördömer kraftfullt de mediala trakasserier hon utsatts för av utländska aktörer. Framåt Imane, hela Algeriets regering och folk står bakom dig."
Det märktes direkt på lördagen.
Stort jubel i hallen
Redan när en bild på Khelif från arenans katakomber dök upp på storbildsskärmen exploderade hallen av jublet från den stora algeriska klacken (den överlägset största av alla nationer på lördagen). När 25-åringen sedan gjorde entré tvingades fyra vakter bilda mänsklig kedja nere vid golvet för att freda henne från fansen.
Ett tydligt algeriskt ställningstagande efter de senaste dagarnas debatt.
Mycket av diskussionerna har samtidigt vilat på ett gigantiskt (och många gånger säkert medvetet) missförstånd. Imane Khelif föddes inte som biologisk man (likt tyngdlyfterskan Laurel Hubbard vid OS i Tokyo).
Det underströk också Thomas Bach i sitt tal på lördagen.
– Vi har två boxare som är födda som kvinnor, som har växt upp som kvinnor, som har pass som kvinnor och som i många år tävlat som kvinnor. Det är den tydliga definitionen av en kvinna. Det fanns aldrig något tvivel om att de är kvinnor. Vad vi ser nu är att några vill äga definitionen av vem som är en kvinna, sa Bach och fortsatte:
– Och där kan jag bara bjuda in dem att komma fram med en forskningsbaserad ny definition av vem som är en kvinna och hur någon som fötts, växt upp, tävlat och har pass som kvinna inte kan anses vara en kvinna. Om de kommer fram till något är vi redo att lyssna på dem och att se över frågan.
Det var här Lundberg ivrigt viftade hade med handen i luften. För han har gjort precis det.
Kritisk mot IOK:s ramverk
Så sent som i mars skrev svensken, tillsammans med över 20 forskarkollegor, en mycket kritisk artikel mot IOK:s ramverk kring inkludering av kvinnor med höga testosteronnivåer i spelen. Poängen var att idrottares rätt att delta i damklassen inte borde bedömas efter deras nivåer av testosteron, utan baserat på om de genomgått en manlig eller kvinnlig pubertet.
Det är just det som är definitionen Lundberg och hans kollegor föreslår. Bara de som gått igenom en kvinnlig pubertet borde få tävla i damklassen.
”Det är inte testosteronnivån i vuxen ålder som avgör en idrottares sportsliga fördel, utan snarare exponeringen för testosteron och utvecklingen av manliga sekundära könsegenskaper som motiverar en manlig och en kvinnlig tävlingsklass och skapar skillnaderna mellan de två könen.”
Det blir tydligt direkt i lördagens kvartsfinal att motståndaren från Ungern Anna Luca Hamori inte har några planer på att ge sig på förhand. 23-åringen öppnar också starkt med en fin träff, och flera lyckade attacker efter att Khelif gått på offensiven och blottat sig.
Matchen är jämn, men när algeriskan får in en tung träff med 36 sekunder kvar av första ronden stiger jublet i hallen igen. När de sedan sjunker ner i varsin ringhörna är det för en amatörs öga ändå omöjligt att bedöma vem av kombattanterna som leder.
Samtidigt är publikens ögon i det här fallet inte bara på själva boxningen.
Fler fall av DSD
Av naturliga skäl nagelfars även Khelifs kropp. Hennes muskulösa armar, uppenbart också mer smärta än motståndarens. Men faktum är att ingen vet exakt varför hon inte klarade VM-boxningens tester.
Tommy Lundberg understryker också att detsamma gäller kinesiskan Lin Yu-Ting, och att det är riskabelt att spekulera.
– Men det här är samtidigt en diskussion där det omedelbart blir spekulationer eftersom det är en såpass stor och viktig fråga, och för mig låter det som att de här boxarna inte bara har XY-kromosomer utan att de faktiskt tagit reda på exakt vad det är. Och mer generellt inom idrotten tidigare har det då varit fall med DSD.
DSD står för Disorders of sex development och innebär i korthet att en person har en avvikande utveckling av de inre eller yttre könsorganen. Ett exempel är CAH (congenital adrenal hyperplasi) när kroppen saknar enzym i binjuren som kan resultera i att en flicka föds med maskuliniserade yttre könsdelar.
Ett annat exempel är defekt testosteronbildning, och inom det något som kallas ”5-alfa-reduktasbrist” och leder till bristande maskulinisering.
Det är här frågan kommer. Vad händer om en boxare inte är en kvinna med ovanligt höga testosteronnivåer – uran en man som blivit född med fel yttre kön?
– Semenya hade 5-alfa-reduktasbrist och det finns väl medicinskt beskrivet vad det tillståndet innebär. Det är biologiska män som saknar ett enzym som gör att de yttre könsorganen inte kommer fram, och som i sin tur gör att du kan misstas för en kvinna vid födseln. I vissa fall upptäcks det inte förrän vid puberteten. Och det finns ingen tvekan om att de fall vi sett inom friidrotten tidigare har med det att göra.
Felaktigt beskrivet i media
Lundbergs upplevelse är också att missförståndet kring om idrottarna ska klassas som kvinnor med höga nivåer av testosteron eller män utan manligt kön fått kunskapen att halta. Det har i sin tur försvårat diskussionen och debatten.
– Det har jag märkt under flera års tid även på läkare jag pratar med på jobbet, att de tror att jag pratar om biologiska kvinnor med höga testosteronnivåer eftersom det ofta felaktigt beskrivits så i media. Men det här handlar om en manlig avvikelse i könsutvecklingen och biologiska män som misstagits för flickor.
Men hur ska vi särskilja en man och en kvinna inom idrotten?
– Biologiskt och evolutionsbiologiskt kan man säga att en man har anatomin och fysiologin som ska stödja en spermie, och kvinnan anatomin och reproduktionssystemet som ska stödja ett ägg. Biologiskt kön är i den bemärkelsen helt binärt. Det finns bara två mänskliga utfall. Spermie och ägg: Man och kvinna.
– Men sedan kan vi ha avvikelser i normal könsutveckling, men det gör inte att det finns ett tredje kön. I de här fallen med 5-alfa-reduktasbrist är det inte heller så schysst att säga att någon är ”mellan könen” Det är istället oftast väldigt lätt att kvalificera de här tillstånden som en manlig eller kvinnlig avvikelse i förändrad könsutveckling.
Det är på sin plats att återigen understryka att ingen vet om Imane Khelif kan räknas in bland DSD-idrottarna. Men att den känsliga diskussionen trots allt är avgörande för idrottens framtid.
Algeriskan inleder nu den andra ronden betydligt mer offensivt, och får omedelbart in ett par tunga träffar i Hamoris ansikte. Klacken börjar få segervittring och med minuten kvar är det uppenbart att ungerskan är riktigt illa ute.
”Vi kan inte blanda kvinnor och män”
Ett motargument mot forskarnas förlag att utgå från om idrottaren genomgått en manlig eller kvinnlig pubertet är att du inte bara behöver definiera vad en kvinna är, utan även vad talang egentligen består i. Om du har ett yttre kvinnligt kön men genomgår en manlig pubertet, kan inte det då klassificeras som en medfödd talang?
Att du är en fysiskt talangfull kvinna. Likt en lång basketspelare eller en simmare med ovanligt stora fötter?
– Jag vet inte hur rik jag skulle vara om jag fått en krona varje gång någon påtalat Michael Phelps fötter, och det här är ett av de största missförstånden när vi pratar om kategorisering inom idrotten.
Lundberg beskriver hur vi inom idrotten vill premiera medfödd talang och exceptionell fysik eller skicklighet. Samt att hård träning och stark dedikation ska ge resultat.
– Men då kan vi inte blanda kvinnor och män.
Under sina föreläsningar brukar han ofta visar en bild på Marcus Hellner och Charlotte Kalla tillsammans efter duons OS-guld under spelen i Vancouver 2010.
– Vi tycker alla att de är två exceptionella idrottare som är lika bra, lika talangfulla och har tränat precis lika hårt för att vara värda sina guldmedaljer i OS. Men om de skulle tävla tillsammans hade Hellner varit tio-tolv procent bättre än Kalla trots att de är lika bra atleter. Därför behövs könskategoriseringen.
– Att ha en manlig prestationsfördel har ingenting med talang att göra. Det är precis som att vi inte låter 16-åringar tävla mot 10-åringar. Eftersom mognaden och fördelen som kommer då inte har någonting med idrottslig talang att göra.
Lundberg påtalar istället hur könsuppdelningen inom idrotten finns till för att freda talang och skicklighet. Att se till att den får komma fram och skina.
– Kategoriseringen är ett fantastisk sätt att skydda det vi vill belöna inom idrotten. Man ska inte belöna en man mer än en kvinna bara för att han är man.
Frågan är samtidigt känslig, och ofrånkomligen djupt integritetskränkande. Lundberg är också van vid sprängkraften som kommer med att ens närma sig diskussionen.
Tror på en förändring
Nu tror han ändå att en förändring måste vara nära förestående, eftersom situationen helt enkelt blivit ohållbar.
– Sannolikt är Imane Khelif det mest uppmärksamma fallet hittills, och jag gissar att det när vi ser tillbaka på den här diskussionen kommer vara den mest uppmärksammade grejen, säger Lundberg.
Att förstå varför just Khelifs medverkan är så extremt känslig är inte heller svårt. Boxningen handlar om en fysisk kamp, med tillhörande skaderisk. Att som man slå en kvinna också många gånger så kulturellt avskyvärt att det till exempel i Sverige länge var en förbjuden gräns även i de mest grymma och omoraliska av kriminella kretsar.
Men det finns som bekant uppmärksammade fall tidigare, framförallt i friidrott där löperskan Caster Semenya tvingades genomlida ett liknande medialt gatlopp som Khelif.
– Det här liknar också Semenya-fallet. Det är väldigt utpekande, atleterna hamnar i onödigt fokus och det beror till stor del på att det inte finns ett regelverk på plats som kan skydda alla. Såväl atleterna från att det här ska hända som integriteten i damklassen, säger Lundberg.
I den sista ronden av OS-kvartsfinalen blir det snabbt uppenbart vem som är såväl den snabbare som den starkaste boxaren. Läget blir så desperat att ungerskan till sist tvingas ta ett nackgrepp på sin motståndare och falla tillsammans med Imane Khelif till marken.
Det är en talande bild för hennes underlägsenhet.
Men det ska påtalas att andra kvinnor har besegrat Khelif. Hon är inte på något sätt ohotad i damklassen.
På mattan här i Paris förvandlas dock kvartsfinalen mer och mer till en sluggerfest, med en desperat ungerska som försöker komma i kapp.
När Hamori så sätter ett slag i Khelifs bakhuvud buar den algeriska klacken. Men när slutsignalen ljuder jublar de med händerna i luften.
”Vi har redan gett ett förslag”
När Tommy Lundberg nu fått ordet och kan ta ner sin hand igen då? Vad vill han säga till IOK?
– Jag såg att Thomas Bach gärna tar emot förslag på hur man ska lösa det här. Men vi har redan gett ett förslag när vi skrev artikeln för några månader sedan och det finns oändligt många personer som försökt påverka IOK, så jag förstår inte varför han säger så.
I artikeln tar forskargruppen också specifikt upp boxningen som en idrott som oroar. Detta eftersom det amerikanska boxningsförbundet, med hänvisning till IOK:s ramverk, tillåter transpersoner att slåss som kvinnor så länge deras testosteronnivåer är tillräckligt låga.
”Vi stödjer inte att transkvinnor ska tävla mot andra kvinnliga utövare i kampsporter och motsäger det amerikanska boxningsförbundets påstående att deras första prioritet är alla boxares säkerhet och en rättvis tävling”, skriver forskarna.
– Det jag och många med mig menar är att vi måste basera klassificeringen på om du genomgått en manlig eller kvinnlig utveckling. För det är vad som har betydelse i idrott.
Hur gör man det?
– Det finns väldigt enkla snabbtester där du tar ett prov i munnen efter XY-kromosomer. Sedan är det viktigt att följa upp de få positiva testerna du får och verkligen avgöra vad det är för tillstånd, varför den personen har XY-kromosomer och om det är en manlig könsavvikelse som är förenad men en manlig prestationsfördel. Men det är extremt få fall som skulle behöva utredas.
– Det här kan också appliceras på transidrottare och det är det regelverk som på bästa och fullständiga sätt skulle skydda rättviseprincipen och säkerhetsprincipen inom idrotten. Men grundproblemet är att du inte kan vara fullt inkluderande och samtidigt upprätthålla integriteten i damklassen samtidigt. Så Idrottsförbundet måste välja vad de vill prioritera.
Hoppar upp och ner i extas
I hallen hoppar en algerisk ledare upp och ner i extas redan innan domarna förkunnat sitt beslut. Klacken sjunger och dansar även de, men Imane Khelif är sammanbiten.
Det är först när hennes hand höjs i luften hon vågar slappna av.
Hon skickar slängkyssar till publiken, skriver något med sin hand på mattan och dunkar sedan näven hårt i golvet innan hon skriker ut sin glädje.
Sedan vandrar hon mot utgången och alla mängder med journalister som väntar på henne i hopp om att få svar på alla de påhopp hon tvingats utstå.
Vad som verkar ha försvunnit i skriverierna och debatten är den mänskliga aspekten. Att såväl Imane Khelif som Lin Yu-Ting är födda som kvinnor och hela sina liv identifierat sig som kvinnor.
Kvinnor som likt många med DSD säkerligen inte haft fördel av sina muskulösa kroppar i alla sociala sammanhang. Men som hittat en idrott de älskar, en sport där de fått vara framstående och ett sammanhang där de blivit firade.
Eller som i kinesiskan Lin Yu-Tings fall, en idrott som möjliggjorde för henne att försvara sin mor från pappans återkommande fysiska övergrepp.
En idrott och ett sammanhang där deras rätt att medverka nu ifrågasätts.
Samtidigt finns också ett behov av att skydda hela tävlingens integritet och sportsliga rättvisa.
Tommy Lundbergs kritik är inte heller riktad mot boxarna. Den är riktad mot idrottens styrande organ som inte vågat ta ställning i en så känslig fråga.
Och därmed ställt ut Imane Khelif mitt i strålkastarljuset för att ta de smällar de själva duckat för.
Innan Khelif hunnit ut ur hallen börjar hon storgråta. Med händerna över ansiktet leds hon sedan iväg av sina tre ledare.
På tisdag fortsätter hennes OS med semifinal i damernas 66-kilosklass.
Så tävlar svenskarna – hela schemat dag för dag
Medaljligan
| Nation |
|---|
Inga medaljer utdelade för vald sport.