- Jag kände ingen livslust
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-07-22
Nu är Mikaela Laurén redo att lägga dopningsbrottet bakom sig
Hon firade julafton, nyår och sin 30-årsdag i fängelse.
Nu har den före detta simstjärnan Mikaela Laurén avtjänat sitt straff för dopningsbrott och ser fram emot en nystart.
- Det här kommer följa mig livet ut, men jag är samtidigt glad att det hände, säger hon till Sportbladet.
Lagom till att lågtrycken drar in över landet har Mikaela Laurén, 30, packat resväskorna.
Tillsammans med några vänner väntar en veckas solsemester på en ö i den kroatiska skärgården.
Den senaste tiden är det familjen och vännerna som helt har stått i fokus för Mikaela Laurén.
- Det är en hel del tid att ta igen, konstaterar hon.
Det är drygt två månader sedan hon muckade från fängelset utanför Sundsvall där hon avtjänade sitt straff för grovt vapenbrott och dopningsbrott.
Det var i mars förra året som polisen genomförde en razzia i hennes lägenhet och fann stora mängder anabola steroider. Straffet blev 14 månaders fängelse.
Hur mår du i dag?
- Jag har inte haft så mycket tid att riktigt tänka efter, det har varit ett sånt tempo sedan jag kom hem. Men det känns otroligt skönt att ha betat av det här och att jag har gjort någonting vettigt av den här tiden och bland annat studerat. Jag har utvecklats otroligt mycket som person.
På vilket sätt ?
- Jag känner mig mycket starkare som människa och har lärt mig vad som är viktigt för mig, vad som är viktigt i livet. Jag hänger inte upp mig på småsaker längre.
"Som en dimma"
När var det som jobbigast under den här tiden?
- Häktningstiden var otroligt jobbig. När man satt i 70 dagar och inte fick prata med någon, inte träffa någon. Man satt bara där med fyra väggar runt sig. Det var overkligt. Nu när jag tittar tillbaka på det är det som en dimma, som om det inte riktigt har hänt.
Vad kände du när du mådde som sämst?
- Tomhet. Ingen glädje alls, ingen livslust. Bara sorg. Allting kändes hopplöst.
Hur var tiden i fängelse?
- Alltså, det är inte roligt att vara frihetsberövad och ha en massa fåniga regler. Det var oerhört jobbigt men också väldigt lärorikt. Sen blev det lätt att man satt och överanalyserade allt.
- Jag firade julafton, nyårsafton och min 30-årsdag där och roligare ställen kan man ju tänka sig. Men man fick göra det bästa av situationen. Man var ju aldrig ensam och vi stöttade varandra.
Hur var 30-års dagen då?
- Den var helt okej ändå, men lite sorgligt var det ju. Trettio är ändå speciellt, man vill vara med familjen och närmaste vännerna. Men de andra tjejerna var jättegulliga och uppvaktade mig.
- Min pappa skickade en prinsesstårta, som de hade råkat skriva "Grattis Mikaela 35 år" på, som om man inte hade ångest nog liksom, säger hon och skrattar.
Vill bli personlig tränare
Framtidsplanerna ser någorlunda utstakade ut, någonting inom idrott kommer det att bli för Mikaela Laurén och målet är att utbilda sig till personlig tränare och starta eget.
Någon comeback som elitsimmare är inte aktuellt, däremot lockar tränaryrket.
- Jag skulle gärna vilja jobba med idrottare, eftersom det ligger mig nära om hjärtat. Man förstår dem och vet vad det innebär, att det är mycket svett och tårar.
Hur känner du inför simningen?
- Jag älskar ju att simma och har alltid gjort det. Jag har blivit varmt välkommen av min tidigare simklubb som gärna ser att jag kommer tillbaka och hjälper till. Jag är trettio år nu och vem vet, om tio år kanske jag blir heltidscoach.
Saknar du tävlandet?
- Ja, absolut. Jag är tävlingsmänniska och har alltid varit. Det är därför jag vill hålla på med idrott och hälsa så man kanske kan hjälpa till och plocka fram det där hos andra.
"Felsteget är betalt"
Hur känns det att folk kanske ändå kommer att förknippa ditt namn med dopningsbrott?
- Det känns för jävligt faktiskt. För jag har gjort så mycket annat också. Jag har bland annat vunnit 15 SM-guld och slagit flera svenska rekord och aldrig tagit steroider själv. Det här var ett felsteg som aldrig hade någonting med simning att göra och det känns bedrövligt i fall det skulle förknippas med det.
- Jag gjorde ett felsteg och det har jag fått betala för, men allt det här har gett så oerhört mycket tillbaka, säger Mikaela Laurén.
- Sen, de som vill döma mig, det säger egentligen mer om dem själva än om mig.
Mikaela Laurén om...
Detta har hänt
Janna Roosch Haraldsson (janna.roosch_haraldsson@aftonbladet.se)