Sportbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

Det blir inga fler OS

Vid midnatt skickade Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) in den slutliga listan med alla svenska OS-deltagare i Peking. Men ett namn var struket.

Christian Olsson – regerande OS-mästare i tresteg.

Och tyvärr tror jag att det inte blir några fler OS för Olsson.

Det vore en bragd bara att hitta den motivation som krävs.

Jag tror att hans trestegskarriär tog slut på Stockholms Stadion i går, även om jag naturligtvis precis som alla andra helst önskar att han kan kämpa sig tillbaka ytterligare en gång.

Han är en extrem talang. Här kommer han tillbaka och gör 17.00 i sitt andra tävlingshopp på över ett år. Med en förhållandevis långsam ansats och halvtaskig teknik. Det visar vilken känsla han har för tresteg.

Den brutalaste grenen

Men tresteg är en av friidrottens brutalaste grenar med enorma påfrestningar på fötter, lår, ljumskar och rygg. Det är flera hundra kilos tryck i varje fotisättning.

Nu hade Christian lagt tolv månader på tråkiga rehabiliteringsövningar och en långsam uppbyggnad av baksidan av vänsterlåret.

Två hopp och en ansats senare var han tillbaka på ruta ett.

Allt han ser är samma långa väg tillbaka, utan några som helst garantier för att hans kropp håller för nästa comebackförsök.

Men det viktigaste är motivationen.

Hade Christian Olsson haft tre fjärdeplatser på OS, VM och EM hade han säkert brunnit mer för att orka med ytterligare en comeback.

Men han har redan en helt komplett medaljuppsättning i bankfacket:

Ett OS-guld från Aten 2004.

Tre VM-guld - ett ute från Paris 2003 och två inne från Budapest 2003 och Birmingham 2004.

Tre EM-guld - två utomhus från München 2002 och Göteborg 2006 och ett inne (2002).

Det finns inte en enda titel kvar att vinna. Dessutom hade han en ruskig tur i oturen då hans gamla skokontrakt med japanska Asics gick ut samma år som han tog OS-guldet i Aten.

Amerikanska skojätten Nike gav honom det bästa kontrakt som någonsin skrivits med en svensk friidrottare.

Det gör att pengar inte heller är någon drivkraft längre.

Både Christian Olsson och tränaren Yannick Tregaro måste förbanna den dag då tog beslutet att han skulle ställa upp i längd i inne-SM i Göteborg 2007.

En helt meningslös tävling för Olsson.

Jag vet att det finns en hel del intern kritik mot att Yannick lät honom ställa upp i den tävlingen, men det är alltid lätt att vara efterklok. Men det var då Olsson fick första bristningen i baksidan av västerlåret. Samma skada han slog upp i går – ett och ett halvt år senare.

Början till det som nu verkar bli slutet.

Om han nu inte blir höjdoppare igen. Det var i den grenen han slog igenom 1999, då han tog JEM-guld med ett hopp på 2.22.

Då kallades han en ny Patrik Sjöberg.

Och han har ett personligt rekord på 2.28 från Båstad 2003, utan att egentligen ha tränat höjd inför den tävlingen.

Svårt att lära gamla hundar sitta

Det hade räckt till en andraplats på DN-galan i går. Det är en gren som är betydligt snällare mot kroppen än tresteg.

Men samtidigt har Olsson bara ett och ett halvt år tills han fyller 30 och det är svårt att lära gamla hundar sitta. Tiden går fort.

Jag vet inte vad jag ska tro om Susanna Kallur. På de fyra senaste tävlingarna hon varit anmäld har jag suttit på läktaren och fått beskedet att hon inte kommer till start två gånger.

Första gången inför finalen i inne-VM i Valencia i vintras och andra gången på DN-galan i går. I Bisletts Golden League i Oslo höll hon masken efter loppet, trots att hon håll på att svimma av smärta och började storgråta helt förtvivlat då hon lämnat oss murvlar bakom sig i den mixade zonen.

Det är bara i Berlins Golden League hon var som hon brukar – och också sprang på årets bästa tid 12.54. I går sa kroppen ifrån så fort hon tryckte på i spikskorna.

Om en knapp månad ska hon springa tre stenhårda lopp på tre dagar i Peking. Det känns inte riktigt realistiskt.

Tror du att Christian Olsson kommer tillbaka?

Malin Ewerlöf Krepp, 36, fd 800-metersllöpare:

– Jag tror det blir svårt. Jag fick själv sluta min karriär på grund av en skada. Det är tyvärr så det tar slut för de flesta. Jag fick en bristning i hälsenan och försökte ta mig tillbaka i två år innan jag tvingades ge upp.

Erica Johansson, 34, tv-expert och fd längdhopperska:

– Det är tveksamt om han kan hitta den motivationen. Han har ju redan vunnit allt. OS-guld, VM-guld och EM-guld. Det finns inget mer han kan vinna och då tror jag det är extra svårt att motivera sig för en fortsättning.

Kajsa Bergqvist, 31, fd höjdhoppare och granne i Monaco:

– Det kan bara Christian själv svara på. Jag vet hur mycket han har kämpat och slitit, så jag hoppas verkligen det.

Thomas Engdahl, 45, förbundskapten:

– Det är bara Christian som kan avgöra det. Det var en märklig kväll. Efter hans 17 meter i andra omgången såg han ut som ett medaljhopp i OS. Istället tvingades vi stryka hans namn ur OS-truppen.

Susanna Kallur, 26, landslagskompis:

– Jag vet inte hur allvarlig skadan är, men det är fruktansvärt tufft att ta sig tillbaka. Det känns jättetrist. Han var en av de som drog igång hela den här framgångsvågen för svensk friidrott, då han hade framgång så tidigt i karriären.

Följ ämnen i artikeln