Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Gustav Adolf

Laul: Nog fan sjunger den feta damen redan

GÖTEBORG. Ett mittenlag, ett säkrat allsvenskt kontrakt.

Häcken fixade kontraktet.

Malmö såg ut som mittenlaget.

Ändå: MFF är en match närmare SM-guldet.

Om jag fått välja musik efter kvällens allsvenska omgång hade det förstås blivit något med Status Quo.

Som en före detta förbundskapten brukade säga: Inget hände ju.

I alla fall inte i guldstriden.

Men när det femtonhundra man stora, skånska bortaföljet lämnade Rambergsvallen strömmade "Det var la gött, det var la gött det" ur högtalarna.

Häckens tre poäng innebär nytt kontrakt och de fick samtidigt serieledande Malmö att se ut som att det var de som var mittenlaget.

Det var närmare 3-0 än 2-1 och hur jag än försöker, kan jag inte påminna mig en enda MFF-målchans.

Jiloan Hamads frispark i första halvlek?

En halvchans om jag är snäll.

Jag har sett Malmös fem senaste matcher och även om de har imponerat resultatmässigt har de fått jobba oerhört hårt för målen i alla matcher förutom i derbyt mot Helsingborg.

Fler och fler motståndare tycks ha lärt sig att knäcka MFF-koden.

Malmö är unika i årets allsvenska med två extremt spelskickliga ytterbackar i Ricardinho och framför allt Miiko Albornoz. Genom att starta anfallen den vägen – helst med att vänsterfotade Albornoz kliver framåt och sätter upp för antingen en mötande Magnus Eriksson eller en breddande Jiloan Hamad – maskeras de brister som finns på centralt mittfält.

"Världens största 17-åring"

Per-Mathias Högmo hade noterat detta, Djurgården vann med 2-0. "Party-Jannes" IFK Norrköping hade också gjort läxan men spelarna orkade bara i en halvtimme. Mjällby var sex minuter från att lyckas förra veckan.

Så vad gjorde Häckens tränare Peter Gerhardsson?

Tja, han ställde Carlos Strandberg (född 1996) i vägen för Albornoz, medan Nasiru Mohammed låg tätt på Ricardinho.

– Vi använde det mot Sparta Prag också, vi lät vår centrala forward ta bort en ytterback i stället för en mittback. Albornoz är mycket av deras nyckel i spelet, sa Gerhardsson.

Taktiken blev sällsynt lyckad då Strandberg – "Världens största 17-åring" – inte bara styrde bort Albornoz ur spelet, vid Häckens 1-0-mål stal han helt enkelt bollen ifrån honom, rusade mot mål så Filip Helander & Co. studsade undan, bollen så småningom till Martin Ericsson som placerade in den via ett svagt ingripande av MFF:s målvakt Johan Dahlin.

Just Martin Ericsson var planens gigant då han höll samma höga nivå som under fjolårssäsongen. Han slog hörnan som 173 centimeter Oscar Lewicki kunde nicka in när 168 centimeter Ricardinho stod på hälarna.

Lewicki och Simon Gustafsson (född 1995) vann kampen om det centrala mittfältet enkelt mot Erik Friberg och Simon Thern, sedan blev Martin Ericsson ofta "över" med boll och stora ytor.

Hur Rikard Norling tänkte när han ställde upp en startelva med Thern-Friberg mot tre skickliga motståndare är en gåta, och inte blev vi mycket klokare av Norlings svar efteråt.

Norling verkar skärrad

Det var ett svammel omöjligt att begripa, så jag frågade Norling om han hade svårt att sätta ord på insatsen?

– Jag känner att jag försöker sätta de ord som jag vill sätta. När spelarna slår upp tidningarna i morgon finns det vissa saker jag vill att de ska läsa och vissa saker jag inte vill att de ska läsa. Om det finns något jag tycker är mindre bra så kommer jag att ta det med spelarna i så fall, sa Norling i ett ögonblick av tydlighet.

MFF-tränaren verkar skärrad, och det kan man kanske förstå med tanke på spelarnas prestation och hur allt fler lag lär sig att läsa dem.

Samtidigt: Tre omgångar från slutet leder Malmö allsvenskan med fyra poäng och har bättre målskillnad än IFK Göteborg. MFF har kvar att möta BP (h), Elfsborg (b) och Syrianska (h). Även om Blåvitt skulle gå rent sista tre så räcker det med segrar mot BP och Syrianska.

Jag kan inte tänka mig att Malmö missar guldet och Peter Gerhardsson var inne på samma linje på presskonferensen:

– Jag tror fortfarande att Wilmer X får stämma gitarrerna och repa inför guldfesten, sa Häcken-tränaren och log.

Nu väntar ett två veckor långt landslagsuppehåll, det är inte över förrän den feta damen sjunger men nog fan sjunger hon redan, om än lite tyst.