Tio saker som gjorde fotbollen intressant

Erik Niva om vad som gjorde världsfotbollen intressant under det gångna året

Tio av Sportbladets profiler listar bäst och sämst under året.

I dag listar Erik Niva tio händelser som gjorde världsfotbollen intressant 2014.

1. 7-1

Ett av de allra mest häpnadsväckande, sinnesvidgande och omstörtande resultaten i hela den långa, globala fotbollshistorien. Brasilien spelade semifinal i sitt hemma-VM – och förlorade med 7–1. Inget återstod på andra sidan av den totala kraschen. Ground zero. Vi har knappt ens hunnit börja sopa ihop vrakdelarna. Den här haveriutredningen kommer att pågå i minst 50 år till.

2. Atlético Madrid vinner

 Först gjorde de det omöjliga möjligt och sedan höjde de ribban ytterligare. Atlético Madrid hade ingen som helst logisk rätt att vinna den spanska ligan, och deras möjligheter att vinna Champions League var väl ungefär jämförbara med ett piggsvins chans att besegra en handfull Kodiakbjörnar. Ligan vann de, Champions League-bucklan var de några fåniga övertidsminuter ifrån och fotbollsvärlden fick drömförrådet påfyllt.

3. Costa Rica skräller

Atlético Madrid-tricket på landslags­nivå. Bort med de där gamla världsmästar­dignitärerna från Italien, England och ­Uruguay – framåt för ett hopkok av skan­dinaviskt stöpta latinos. Att de vann dödsgruppen var VM-årets särklassiga sensation, och hade sedan inte Louis van Gaal lyckats vända straffsparkspendeln hade Costa Rica spelat medaljmatcher. 1990 var ingenting mot detta.

4. Gerrard halkar

 Han hade vigt hela sitt fotbollsliv åt att vinna ligan med sitt Liverpool, och till sist stod han där vid tröskeln och skulle bara kliva in i pokalrummet. Men då halkade Steven Gerrard, och på ett enda ögonblick förvandlades den allra mest romantiska titeltriumfen till det allra mest tragiska nederlaget. Sånt här händer bara inte. Det var bara det att det hände.

5. Suarez biter

Att han faktiskt högg var en alldeles extraordinär sak i sig, men efterspelet till de där tandmärkena på Giorgio Chiellinis axel växte sedan till något ännu större. Runt Luis Suárez rymdes frågor om allt mellan moraliska normer till kulturell imperialism – och däri blottlades svagheten och svajigheten inom Fifa. Att döma en skyldig blir långt mycket mer komplicerat ifall domstolens mandat är svagt.

6. Fifa utreder sig själva

Och om nu inte fotbollens högsta institution klarar av att bestraffa en enskild spelare med auktoriteten i behåll – hur går det då när de ska fördela planetens mest betydelsefulla arrangemangsrätter? Tja, kanske slutar det med att de publicerar en förvanskad summering av utredningen av sig själva. Det här var året då dysfunktionaliteten inom Fifa tog dem bortom farsens alla gränser.

7. Manuel Neuer som libero

Från den världsomspännande organisatoriska makronivån till den enskilda taktiska modifieringen. Manuel Neuer är visser­ligen inte vilken dussinspelare som helst, men hans sätt att omdefiniera målvakts­positionen var en av sakerna som gjorde hans lag både mest framgångsrika och mest intressanta under 2014. Sweeper-keeper, 2.0.

8. Diacre i Clermont

Det tog sina sju turer och sina åtta bedrövelser, men nu när året är på väg mot sitt slut så heter likafullt ändå Clermonts tränare Corinne Diacre. Och ja, hon är en kvinna, och ja, hon tränar ett herrelitlag i en av världens stora fotbollsnationer. Det borde inte behöva vara en särskilt stor sak, men just här och just nu är det en mångmeterhög milstolpe.

9. Portsmouth blir skuldfria

Visst kan vi peka på de medlemsägda giganterna i Spanien och Tyskland, men då lurar vi oss själva att tro att de är något annat än toppstyrda fotbollsföretag. Och då förstår vi inte heller magnituden i att Portsmouth FC på allvar blivit en supporterstyrd, samhällsorienterad fotbollsklubb – som längs vägen ner till fjärdedivisionen lyckats betala av mer än en miljard kronor från tiden då rövarägare berikade sig själva och skuldsatte klubben. En ­annan fotboll är fortfarande möjlig.

10. Malmö FF i Champions League

Det var inte bara det att de gav oss anledning att omvärdera hela den svenska fotbollens självbild – de gav dessutom hela Europa en påminnelse om hur det ser ut och låter när en hel stad tränger ihop sina drömmar och sin stolthet på en liten fyrkantig arena. MFF mådde bra av Champions League, visst, men Champions ­League mådde samtidigt också bra av MFF.

Här är årets...

...svensk

Den här gången får faktiskt utmärkelsen lov att gå till Markus Rosenberg. Han gjorde saker jag inte trodde att han var kapabel till, medan Zlatan Ibrahimovic snarare bekräftade saker jag redan visste.

...grej

Ett VM i Brasilien kommer ofrånkomligen att kännas som en rätt stor grej både ­före, under och efter.

...nej

Vänskapsmatcher eller inte... Så jäkla kul är det ju inte att notera den längsta förlustsviten för ett svenskt a-landslag på mer än ett århundrande.

 ...stjärna

Jamen här får det ju onekligen ändå lov att bli Zlatan Ibrahimovic.

...förlorare

Vi får se vart det baskiska äventyret tar honom, men med allt sammantaget hade inte David Moyes något vidare festligt 2014.

...genombrott

Han var inte direkt okänd, men det är ändå svårt att bortse från statuslyftet som James Rodríguez gav sig själv under några VM-veckor. Den nya tidens typ av genombrott.

...lag

Tyskland vann VM, ändå blev jag ännu mer imponerad av ett Atlético Madrid som förlorade sin viktigaste match.