Flinck: Jag tror inte vi vinner – men vem trodde på bragden i Berlin?
Publicerad 2012-12-11
BELGRAD. Spurta ner Petter Northug i en masstart.
Besegra Dream Team i OS-basketen.
Slå Florence Griffith Joyners 100-metersrekord.
Det är en uppgift på den nivån som väntar Sverige i kväll.
Det var för en gångs skull inte jag som gjorde en jämförelse med Bengan Boys i går kväll.
Det var en Bengan Boy själv.
– Det är lite ”Bengans gäng” över det, sa Mats Olsson, målvaktstränare för de norska damerna sedan 2005, när vi stoppade honom i går efter Norges seger mot Frankrike och frågade om de aldrig blir mätta på framgång.
– De har till och med vunnit mer än oss – två OS-guld och de ska vinna ett tredje i Rio också, inget snack, sa Olsson och drog en direkt parallell 10-20 år bakåt i tiden.
– Det är samma som för oss på Bengans tid: lika mycket som de älskar att vinna så hatar de att förlora, de här jentene. De gillar inte att se motståndarna fira på andra sidan.
Och precis som Wislander & Co en gång i tiden blir Norge bara bättre och bättre ju längre turneringarna pågår.
Men där Bengan Boys vilade sig i form kör Norge tung fysisk träning under hela första gruppspelet. De har en så hög lägstanivå att de kan göra det och ändå inte tappa en poäng.
I söndags vilade de för första gången och i går kom reaktionen direkt: 30–19-kross av det Frankrike som körde över Sverige med 24–17 i lördags.
Det finns fler likheter med Sveriges handbollsherrar på 1990-talet: det fantastiska målvaktsspelet.
Status att vara målvakt i Norge
Katrine Lunde-Haraldsen är världens bästa målvakt, inget snack om det. Men till all star team i London-OS valdes Kari Grimsbo. Henne slipper Sverige i kväll då hon är hemma och gravid.
De svenska damernas målvaktsspel är inte alls lika fantastiskt.
– Det är status att vara målvakt i Norge, precis som i svensk herrhandboll för att vi haft så många profilerade målvakter. Därför väljer många idrottstalanger att bli målvakter i handboll, säger Olsson.
Den målvaktsstjärnan, och därmed statusen, saknas och har saknats i svensk damhandboll.
Men Olsson menar att nästan lika viktigt är att man arbetar mycket mer strukturerat med målvaktstränare och målvakter i Norge än i Sverige. Enligt Olsson tränar man överlag mycket, strukturerat och bra i norsk damhandboll. Och man är väldigt bra på att analysera vad man behöver träna på. Han exemplifierar med hur man vid en analys efter 2009 kom fram till att spelarna låg efter fysiskt (vid den tidpunkten var man ändå regerande OS- och europamästare men hade ”bara” tagit brons i VM). I dag ligger Norge allra längst fram när det kommer till fysiken.
Precis som Bengan Boys är Norge en lagmaskin som samtidigt har några av världens individuellt bästa spelare.
Ni ser här intill hur de svenska EM-spelarna håller Katrin Lunde- Haraldsen som världens klart bästa målvakt och hennes klubbkompis i ungerska Györ, Heidi Löke, som världens bästa utespelare. Lägg till dem till exempel målsprutan Linn Jörum Sulland på högernio och en spelare som Linn-Kristin Riegelhuth Koren som korades till världens bästa 2008.
Det är förstås lite intressant att tre av Norges bästa positioner är Sveriges sämsta: målvakt, högernio och högersex.
Sverige spelar i princip tre-mot-sex i anfall i EM: mittnio (Gulldén), vänsternio (Torstenson) och mittsex (Ågren). Då är det rätt lätt att vara motståndarcoach: fullt fokus på denna trio och så släppa resten för därifrån blir det ändå inga mål.
Serbien gav tillbaka en poäng
Det tog av någon anledning Serbiens Sasa Boskovic 20 minuter att inse det i går och vända på matchen. Sedan kollapsade hans lag sista sju minuterna och gav tillbaka en poäng.
Det kommer inte att ta Norge några 20 minuter att läsa in det i kväll. De vet det förstås redan.
Klart aggressivare svenskt försvar i går – men inte en enda utvisning. Ändå släpper man bara in 23 mål så Klingvall är kanske rätt ute ändå.
Men i kväll avgörs matchen i de uppställda, svenska anfallen för det är när man missar där som man straffas direkt av Norge.
Nej, jag kan inte se Sverige vinna i kväll.
Å andra sidan satt jag på Olympiastadion i Berlin för två månader sedan och kunde inte se Sveriges fotbollsherrar vända 0–4 mot Tyskland heller.
Kvällen i Berlin lärde oss att vilka mirakel som helst är möjliga.
Och någon gång ska Florence Griffith-Joyners 100- metersrekord slås.
Här är några andra ”omöjliga uppgifter” i idrottsvärlden
Spurta ner Petter Northug i en masstartstävling.
Besegra Marit Björgen – oavsett distans.
Slå något av följande kvinnliga sprintrekord i friidrott: 10,49 på 100 meter, 21,34 på 200 meter (båda Florence Griffith-Joyner) och 47,60 på 400 meter (Marita Koch).
Vinna Rally-VM när Sebastian Loeb deltar.
Besegra Dream Team i OS-basketen.
Slå Wayne Gretzkys mål- (92) eller poängrekord i NHL (215).
Hämta upp 0–4-underläge borta mot Tyskland i en tävlingsmatch.