Wegerup: Det är i år Inter ska bevisa

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

MILANO. Sen timme på redaktionen, fönstren står öppna mot den milanesiska natten.

På allas dataskärmar serie A, på allas läppar frågor, i allas hjärtan förväntan.

I kväll går startskottet för det 267 dagar långa loppet mot scudetton.

Den 18 maj 2008 är det målgång.

Men, som ni vet, det är vägen som är mödan värd.

Om det finns någonstans man ska vara inför en serie A-premiär så är det nog där jag var i går kväll. Var annars ska man fira lille-julafton än hos tomten? Var ska man vaka in den italienska ligastarten om inte mellan Gazzetta dello Sports rosa väggar?

Höra de tyngsta experternas tips. Ta en espresso med Inter-reportern Graziano och få senaste nytt om överflödige Recoba, snacka med Zlatans favorit Elefante. Se tidningsomslagen med ”Ibra” som galjonsfigur och inse hur stort det är.

Jo, jag vet att det finns de som tycker att vi tjatar för mycket om Zlatan, att vi gör helsidor bara han fått en boll i huvudet. Det har säkert varit så ibland.

Men inte längre. Zlatan behöver inte förstoras, hans betydelse behöver inte överdrivas. Det är han som är given i de regerande mästarnas startelva medan storspelare som Crespo, Suazo, Adriano och Cruz måste slåss om platsen intill honom. Det är Zlatan som Moratti inte ”säljer för några pengar i världen”.

Det är Zlatan som tronar i helfigur mitt på Gazzettans specialbilaga inför ligastarten och som är omslagspojke på tidningens veckomagasin tillsammans med Ranieri och Ronaldo.

Zlatan ska visa att Inter är bäst

Mycket större än så blir det inte. Den här säsongen blir frågan därför blott: kan Zlatan leva upp till sin egen storhet? Och kan Inter motsvara alla förväntningar, stå emot alla som vill slå dem och visa att galna Inter bara vinner med domstolars hjälp?

Två av av alla de frågor som det ska bli en njutning att få besvarade under de kommande 267 dagarna. Kan den nye lättare Ronaldo väga tyngre än på länge? Är inte Milan för gammalt, borde man inte ha förstärkt och förnyat lite mer? Är inte Fiorentina för ungt och lättviktigt? Kan Vieri återuppstå och få violerna att blomma utan Toni? Kan Totti få sitt Roma att på nytt överträffa sig självt? Hur ska Inter klara sig utan Materazzi? Har Juventus verkligen något att hota den tippade topptrion med?

Jag tror det. Visst borde herrar som Del Piero, Nedved och Trezeguet ha sin bästa tid bakom sig. Men Juventus är alltid Juventus. Även utan köpta domare och segrar. Nye domarbasen, mannen och myten Collina, har för övrigt valt att satsa på sex nya, unga domare inför den här säsongen. Alla har lovat att inte bära finare armbandsur än Musse Pigg-klockor.

Miljontals fans kommer med nykomlingar

I kväll är det Gava som dömer när allas blickar riktas mot Stadio Olimpico och det fallna kungadömets återuppståndelse och återkomst. Juventus är ärligt och välförtjänt tillbaka och man kommer i fint sällskap. När Genoa och Napoli nu också återvänder tar man, liksom Juventus, med sig miljoner fans - och en flammande passion. Den glöden behöver den italienska ligan efter alla skandaler och tragedier, mer än vad förbundspamparna på Federcalcio vill erkänna.

Därför kan jag inte låta bli att viska ett extra ”bentornato”, välkommen åter, till Napoli. Den som aldrig sett fotboll i Neapel vet inte vad verklig passion innebär. I så många år staden sörjt och saknat Maradona och sin storhetstid. Nu, äntligen, är det tid att sluta se bakåt och börja blicka framåt.

Detsamma gäller för hela serie A. Inter får ursäkta, men fjolåret var på många sätt ett mellanår, i skuggan av Calciopoli. Nu börjar allt om på allvar, skulderna är betalda, mätarna nollställda. 267 dagar med calcio. Avspark 18.00 i kväll.