Avgjorde – med brutet näsben
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-18
”Ville fortsätta spela”
VÄSTERÅS. Han bröt näsbenet – men inte den avgörande semifinalen mot Sandviken.
Oskar Robertsson hade ett uppdrag att slutföra.
Att skjuta Västerås till SM-final.
– Det här är så jävla skönt, jublar 26-åringen.
När domaren Peter Öhrlund blåste av matchen samlades spelarna i en tv-puckshög medan VSK-fansen sjöng och dansade på läktaren.
Det var bilder av glädje, lättnad och längtan.
Mesta bandymästarna är klara för SM-final för första gången sedan 2002 – och de firade som om de redan vunnit den.
Spelare, ledare och supportrar lät glädjetårarna strömma efter 4–3-segern mot Sandviken.
– Det här är vi värda. Vi har kämpat sedan april förra året, säger Oskar Robertsson.
Klubba i ansiktet
Han ler med ögon och mun samtidigt som näsan berättar att vinsten var smärtsam. Redan efter åtta minuter höll sig olyckan framme. Pang.
Robertsson, som gör sin fjärde säsong i VSK, hann inte reagera.
– Jag skulle åka efter Saik:aren och försöka styra honom mot liberon. När jag vände mig om fick jag en klubba i ansiktet, berättar han.
Med blodet rinnande gled Oskar Robertsson till VSK-båset, varifrån han leddes in i omklädningsrummet.
De 6 187 åskådarna i ABB Arena trodde att det var färdigspelat för högerbacken, men knappt 20 minuter senare var han tillbaka på isen.
Robertsson, nysydd och tejpad, nöjde sig inte med det.
Efter en dryg timmes spel gjorde han 4–1 på hörna, ett mål som skulle visa sig bli matchavgörande.
”Fick pingislunga”
– Förmodligen är näsbenet av, men eftersom jag inte drabbades av hjärnskakning ville jag fortsätta spela. Enda problemet var andningen. Jag fick pingislunga efter en minut.
På lördag åker han till Uppsala och Studenternas IP för att spela sitt livs match, SM-final mot Edsbyn.
Dagens sjukhusbesök ska inte hindra honom.
– Nej, för fan. Det känns att jag har fått en klubba på näsan, men ingen får röra mig inför finalen, säger Oskar Robertsson.