Bengtsson: ”Just nu är det mest panik”

Johanna Frändén

OS i Rio blir ”hemmaplan” för Angelica Bengtsson

TAVERNY. Hon är ett av Sveriges stora OS-hopp i sommar och arrangörernas affischnamn på tävlingsturnén i veckan.

Angelica Bengtsson ska bara ändra sin hoppteknik i grunden, slå sitt personliga rekord med minst en decimeter och få ordning på rösterna i huvudet under våren.

– Just nu är det mest panik, men jag vet i alla fall vad jag behöver förbättra, säger stavhoppshoppet inför morgondagens tävling i Växjö.

Angelica Bengtsson dyker upp på caféet i Taverny utanför Paris några minuter efter utsatt tid. Hon har just bokat flygbiljett tillbaka till Frankrike från Stockholm nästa vecka, och fastnat i ett bagageärende som vanliga resenärer sällan konfronteras med.

– Jag måste checka in 4,5 meter långa stavar. Det är alltid lite krångligt med Air France, ursäktar sig det 22-åriga OS-hoppet.

I morgon tävlar hon i Nordenkampen på sin gamla hemmaplan i Växjö och på onsdag tävlar hon i Globengalans sista programpunkt, som ett av de stora dragplåstren.

– Jag är fortfarande i min hårda träningsfas och jag känner mig inte jättelätt på fötterna just nu. Jag kan inte lova någonting, men det är ändå tävlingen jag satsar allra mest på i vinter och jag ska vara i bästa möjliga form i Globen, säger Angelica Bengtsson.

helskärm

Bosatt i Paris

Men det är här i Taverny, en dryg halvtimme norr om Paris, som hon tillbringar sin vardag. Efter att Angelica bröt samarbetet med sin pappa Glenn, som tränade henne under hela tonåren, tog Miro Zalar över tyglarna under 2012. Men på grund av andra uppdrag hade Zalar inte tid för en heltidsadept och skickade henne vidare till Frankrike.

– Den franska skolan är väldigt teknisk och individanpassad, till skillnad från den ryska där alla tränas på samma sätt. Eftersom Renaud Lavillenie (franske världsrekordhållaren på herrsidan), precis som Angelica är lite kort i rocken, tyckte jag att det vore det bästa för henne, säger Zalar.

Efter ett år under Lavillenies tränare Damien Inocencio i Clermont-Ferrand i mellersta Frankrike, flyttade Angelica med franske pojkvännen Théo, också han stavhoppare, till Paris. Där tränar hon nu under två tränare, en i stav och en i sprint, varav den sistnämnde också är pojkvännens pappa.

– Det blir verkligen en familj. Min kille och hans bror tränar också med oss. Jag känner igen det från att träna med pappa, hur man måste skilja på när det är svärfar som pratar och när det är tränaren som pratar. Men det är inte så komplicerat, säger Angelica.

"Mest panik förtillfället”

Med mindre än ett halvår kvar till de olympiska spelen i Rio ska hon just lägga om sin teknik inför utomhussäsongen för att, bokstavligt talat, höja ribban inför karriärens största utmaning hittills.

– Än så länge är det inte så positiva bilder inför OS. Jag vill bli starkare och snabbare och få ordning på min teknik först. Det är mest panik för tillfället. Men jag vet vad jag behöver bättra på, sen får vi se hur långt det går. Det gäller att få motivationen att träna ordentligt. Jag har hoppat stav så länge nu att det börjar bli enformigt att träna stavhopp. Det är ett litet problem jag har.

Vad gör du åt det?

– Jag har prövat lite olika saker. Det första var att hoppa jättemycket, och sedan att inte hoppa alls. Nu börjar jag hoppa lite igen.

Borde det inte vara lätt att motivera sig ett OS-år?

– Det är svårt med psyket. Det är många som har svårt med det, framför allt tjejer. Det är som två röster i huvudet, man vill en sak men det går inte. ”Varför hoppa nu, du kan ju vänta till tävling då det gäller?”

”Går aldrig att ränka ut”

Med bronsmedaljen på EM i Prag förra året tog Angelica Bengtsson det definitiva klivet in i världseliten även på seniorsidan. Målet i Globen är att slå det personliga rekordet på 4.70 med en centimeter för att kvalificera sig för inomhus-VM i Portland i slutet av mars. För att ha med guldstriden att göra i OS kommer det att krävas mer än så.

– Med kvalitéerna jag har kan jag vara med i en medaljstrid, men för att vara säker på att ta medalj måste jag ha klarat 4.80 innan och det är en helt annan sak.

På Globengalan får hon sällskap av landsmaninnan Lisa Gunnarsson, 16, som förra veckan tangerade Angelica Bengtssons ungdomsvärldsrekord på 4.47 meter på en tävling i hemmaarenan utanför Paris. Damernas stavhopp har haft tävlingsstatus sedan 1996 och de senaste tio åren har väldigt mycket hänt väldigt snabbt.

– Det gäller för Angelica att hänga på där. Hennes styrka är att hon är mentalt stark och aldrig går att räkna ut, ens efter två rivningar. Hon är inte rädd för att sätta i staven, vilket kan låta som en självklarhet, men många stavhoppare är faktiskt det, säger Miro Zalar.

”Hemmaplan” i Rio

Som om OS i sig inte vore en sporre nog kommer Angelica Bengtsson kunna räkna med visst hemmastöd i Rio. Hennes mamma Elizete är brasilianska och kommer att vara på plats i hemlandet för att titta på dottern på världens största arena.

– Det är speciellt. Det hade varit väldigt roligt att göra mamma stolt där inför hennes familj. Det har gått väldigt bra på mästerskap på senare tid och jag hade jättegärna velat göra bra ifrån mig på OS, säger Angelica Bengtsson.

Förutom släkt och närmast sörjande är ju OS också ett tillfälle då man får bära ett helt lands förhoppningar på sina axlar.

– Det tycker jag om, att hoppa inför publik! Jag ser det inte som press utan som en hel nation som försöker övertala mig om att jag faktiskt är någonting och det känns bra.