Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Vendela

OS-hjältarna tar sikte på VM på hemmaplan

Uppdaterad 2018-12-02 | Publicerad 2018-12-01

Hanna Öberg.

ÖSTERSUND. De tog några av de mest överraskande OS-medaljerna i svensk historia.

Nio månader senare inleder Hanna Öberg, 23, och Sebastian Samuelsson, 21, säsongen där de ska visa att det inte var en tillfällighet.

– Jag vill alltid vara bättre än året innan. Och ska jag vara det så ska det ju bli VM-medalj på hemmaplan, säger Samuelsson. 

Den nyligen utbyggda läktaren på Östersunds skidstadion gapar tom bakom dem när fotograf Pontus Orre ställer upp OS-medaljörerna för fotografering. Men det är bara lugnet före stormen. Den 5 februari inleds alpina VM i närliggande Åre och den 7 mars går startskottet för skidskytte-VM i Östersund. Stadens flygplats har ägnat större delen av hösten åt att bygga ut och för de privata rumsuthyrarna är det julafton då Östersunds cirka 800 hotellrum inte räcker långt. VM-febern har definitivt börjat nå stan och flera av VM-dagarna är den jättelika läktaren redan slutsåld. Totalt är 26 000 biljetter sålda.

Återstår bara lite svenska framgångar.

– Att få åka VM på hemmaplan kan vara något av det häftigaste man kan få uppleva som idrottsman. OS är vart fjärde år, men VM på hemmaplan vet jag inte om jag någonsin kommer att få göra igen. Det är väldigt speciellt, säger Sebastian Samuelsson.

På söndag inleds världscupssäsongen med en mixstafett i slovenska Pokljuka. Det är början på det som ska leda fram till VM i Östersund i mars. Men avslutningen på den försäsong som varit stentuff. Förbundskaptenen Wolfgang Pichler har förvisso låtit landslagsåkarna slippa det ökända ”helvetesprogrammet”, det tas fram enbart under OS-år. Men han har inte gjort någon hemlighet av att träningsdosen ska vara mer intensiv och tuffare än tidigare. 

– Vi ska ha progression i det, så det blir värre och värre för varje år. Samtidigt så blir vi mer och mer vana vid att träna hårt. Man vänjer sig, och jag blir kanske mer professionell också i alla aspekter, det gör att jag klarar av det lite bättre också, säger Samuelsson.

Vad är ett riktigt tufft pass?

– Det kan vara att vi kör tio varv på 3,3 km-slingan, i ”lite snabbare än tävlingsfart”, som Wolfgang säger. Vi kör ett varv, vilar tre-fyra minuter, sen kör vi igen. Det är ganska mycket mer högintensiv träning än vad jag tror att många andra kör. Eller så är vi iväg utomlands någonstans och åker på rullskidorna uppför i två timmar. Vi ska ligga på 85 procent av max. Det är hårt, men första timmen går det bra. Efter 1,15 börjar man känna sig jäkligt trött och efter en och en halv timme stapplar man mest fram. Men på något sätt vänjer man sig vid det också. Om jag säger till de andra ländernas åkare att vi åker uppför i två timmar… det är otänkbart för de flesta av dem. Men vi klarar faktiskt av det. 

Sebastian Samuelsson.

Wolfgang har sagt att det ska vara så tufft att ni gråter och kräks…?

– (skratt) Jag brukar säga till honom att han kan planera hur han vill, han kommer inte att få mig att gråta. Det har aldrig hänt. Han säger ”utmana mig inte för mycket, Sebbe”, och då blir jag lite tystare… 

Det finns en särskild relation dem emellan, det märks i snacket och det märks på tävlingarna. Och det märks när fotograf Orre försöker få Samuelsson att se mer allvarlig ut på en bild. ”Tänk på Wolfgang!”, men det betyder bara att han spricker upp i ett leende som går från öra till öra. 

Det finns en bild av Pichler som en demontränare, som driver på sina åkare något enormt…?

– Nja, jag tycker att han blivit ganska uppblåst i media. Han är tuff på det viset att han är rak och säger vad han tycker. Han kräver att det ska vara disciplin och att man ska vara seriös och ge 110 procent. Och sen är träningen tuff. Men han bryr sig verkligen om oss och han vill ju vårt bästa. 

Sebastian Samuelsson blev ”Silver-Sebbe” med hela det svenska folket i vintras. Tillsammans med resten av stafettlaget avslutade han sen OS med att ta guld. Hanna Öberg gjorde tvärtom, avslutade med stafettsilver efter att själv ha vunnit guld, fullständigt sensationellt, i distansloppet. Hon kom till OS som en lovande före detta junior som aldrig varit i närheten av toppen i världscupen. Dessutom hade hon varit sjuk under delar av vintern och fick skjuta upp sin avresa till Sydkorea när hon blev magsjuk på avresedagen. 

– Vi blev nog lika överraskade som alla andra över framgångarna, säger hon och ler.

I vinter är förväntningarna dock helt andra. På Öberg, på Samuelsson och på resten av landslaget. 

Känner du någon oro för att det var det, en gång i livet-upplevelse, nu kommer du inte nå upp till den nivån igen?

– Jag är säker på att jag inte är klar, om jag säger så. Jag jobbar verkligen för att fortsätta utvecklas och bli bättre. Jag har fått träna på bra i sommar, men sen finns det inga garantier för att jag ska ta ytterligare kliv för det i vinter. Men jag gör det jag kan för att fortsätta vara med i toppen och bli stabilare och jämnare. Jag tror väl inte att OS var det bästa jag gjort, det tror jag fortfarande ligger framför mig. 

Trots sjukdomsproblemen prickade hon, och i princip resten av landslaget också, formen perfekt till OS. Hon har gjort det till junior-VM och andra stora tävlingar också.

– Jag har varit i form när jag ska vara det de senaste åren. Så jag litar på att formtoppningen fungerar, jag kommer att vara redo till VM. 

Östersund är det svenska skidskyttelandslagets bas. Det är här de tillbringar en stor del av försäsongen och det är här de landar mellan världscuptävlingarna under vintern. De kan VM-banan utan och innan. Och, än viktigare, de är vana vid blåsten uppe på kullarna ovanför stan.

– Det är kanske ingen jättefördel att vi är vana vid bansträckningen, men skjutvallen… Den kan vara lite knepig om man inte är van vid blåsten. När vi är i Ruhpolding och tränar så blåser det sällan över huvud taget. Och blåser det så gör det det i en konstant styrka. Det är ganska vanligt i hela södra och mellersta Europa. Men här i Östersund är det byiga vindar och de kan snurra runt och hålla på. De kan vara lite knepiga när man ska skjuta och inte är van.

Det skadar med andra ord inte att ni varit här förr?

– Nä, precis. 

LÄS MER: Vinterstudion 2018/2019 - stor guide med alla tider

LÄS MER: Världscupen i skidskytte – allt om alla tävlingar

LÄS MER: Skidskytte-VM i Östersund – allt om mästerskapet

LÄS MER: Allt om skidor – allt du behöver veta om säsongen 2018/2019