Olsson kämpar mot klockan
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-07-09
Måste göra comeback innan OS i Peking
Christian Olsson blickar ut över ett tomt Stockholms stadion. Han drömmer om att kroppen äntligen ska vara skadefri och att han den 22 juli ska få göra sin första tävling på över ett år.
Tiden till OS börjar bli knapp.
Trestegshopparen Christian Olssons sjukjournal är lång. Först en svår fotskada efter OS-guldet i Aten 2004 som höll honom borta från tävling i 21 månader. Sedan en efterhängsen sträckning i lårmuskeln som nästan tog ett år att läka. Och den 19 juni i år innebar en ömmande ljumske att comebacken fick skjutas upp ytterligare.
– Jag hade verkligen sett fram emot tävlingen i Aten på söndag. Kroppen kändes jättebra, men så kom det här med ljumsken, säger Olsson och suckar en aning.
– Det är ingen bristning, bara en lätt retning på en sena, men det var ändå för chansartat att tävla i helgen.
Behöver självförtroende
Därmed var det bara för Olsson, tillsammans med tränaren Yannick Tregaro, att lägga upp en ny plan. Möjligen plan E eller F...
Den 18 augusti avgörs OS-kvalet i tresteg i Nationalarenan i Peking. Bara 28 dagar kvar och Olsson behöver minst en tävling innan. Helst DN-galan på Stockholms stadion om knappt två veckor.
– En tävling innan OS skulle funka, två tävlingar skulle vara dubbelt så bra. Det gäller att få tillbaka självförtroendet i hoppningen och känna att kroppen håller. Men man har ju lärt sig att vara realist med tanke på skadorna.
– Men just nu känns det riktigt bra, jag känner inget i ljumsken och vill inget hellre än att tävla igen. Först måste jag göra ett riktigt trestegs-pass och även ett bra sprintpass nästa vecka innan jag bestämmer mig för om det blir DN-galan. Man får sätta upp små mål och nu är det 22 juli som gäller.
Vill försvara OS-guldet
Att tävla på ett fullsatt Stockholm stadion är något Olsson ser fram emot, men han har också lite scenskräck inför en eventuell comeback.
– Det finns inget bättre än att tävla på stadion, att stå där och höra publiken klappa takten är underbart. Men samtidigt kommer det säkert att bli en hel del press att hoppa långt och det gäller att hålla koll på adrenalinet. Det viktigaste är att hitta känslan.
Några längder vill han inte sätta upp som målsättning. Det viktigaste är att han får tävla och sista chansen innan OS kommer i Monaco den 29 juli.
– Kan jag inte vara med där har jag inget i OS att göra. Och hoppar jag bara 16,80 i båda tävlingarna så har jag heller inget i OS att göra. Om jag åker till Peking, gör jag det för att försvara mitt guld, något annat gäller inte för mig, säger Olsson bestämt.
TT