Tony G – killen som går över gränsen

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-11-25

Monte Carlo Millions var en fantastisk turnering på alla sätt och vis.

112 spelare slängde upp 25 000 dollar var för att delta i det kanske tuffaste spelfältet någonsin.

Nästan hela världseliten var där, kryddat med några nätkvalificerare.

Den kvinnliga toppspelaren Kristy Gazes och jag jobbade hårt på snacket kring bordet. Jag bluffade henne i en stor pott vilket resulterade i att hon skrev ”KillKenny” på en kom ihåg-lapp. Hon satte lappen på bröstet och urringningen gjorde kameran intresserad. Även Tony G satt vid bordet och höll låda. Vi hade några verbala dueller.

”I killed Ken!”

Trots usla löv hade jag ökat min markerstack med 50 procent. Då inträffade mardrömmen. Jag klev rakt i fällan, ditlagd av Tony G. Han ställde sig upp med armarna i skyn och skrek. Fyra kamerateam kom rusande för att bevittna spektaklet. ”Yes, Yes” skrek han och slet av post-it-lappen från Kristys bröst och satte den på sitt eget och skrek ” I killed Ken, Kill Kenny!” Det tog en lång stund innan han slutade och där satt jag med ett fånigt flin och brännande kinder.

Jag kämpade 90 minuter ytterligare innan de få marker jag hade kvar var slut. Utslagen, men inte uträknad. Alla utom de sex främsta vid finalbordet fick nämligen spela en tröstturnering gratis om 260 000 dollar. Sa jag inte att det var en bra turnering?

En hedrande sjätteplats

105 stycken, varav de flesta världsspelare, kämpade om tolv prisplatser. Finalbordet var bland det tuffaste man sett. John Juanda, Antonio Esfandiari, Devilfish och Ted Forrest för att nämna de namnkunnigaste. Efter en blandning av tur och skicklighet kom jag på en hedrande sjätte plats och fick 12 500 dollar som plåster på såren. Jag hade länge mest marker vid finalbordet men plötsligt dog korten när blindsen gick upp. Surt. 100 000 dollar i första pris hade smakat mumma.

Jag är hårdhudad och klarar av Tony G. Men ofta går han över gränsen för vad som är okej. Även svenska stjärnan Fuat Can fick samma behandling som undertecknad när han blev utköpt av Tony G. Där gick han över gränsen och det hjälper inte att han kommer och ber om ursäkt efteråt.

På något underligt sätt gillar jag Tony G i alla fall. Han har ett gott hjärta och blir ibland offer för den image han själv byggt upp. Det gäller inte pokervärldens största ego som alltid beter sig som en idiot. Vem det är får du läsa nästa vecka.

Följ ämnen i artikeln