Toppnamnen gör upp i Båstad

Davydenko möter Robredo i finalen

Årets final i Swedish Open blir en uppgörelse mellan två topp tio-spelare.

Världsnian Tommy Robredo är efter tre semifinalförluster klar för sin första Båstadsfinal, där världsfemman Nikolaj Davydenko väntar.

Spanjoren Robredo spelar i Båstad för sjätte gången i rad. Han har nått semifinal tre gånger tidigare men förlorat, förra året till exempel mot slutsegraren och landsmannen Rafael Nadal.

Tidigare har han haft svårt att hantera motgångar på tennisbanan. Men i årets Swedish Open har 24-årige Robredo tappat första set i tre av sina fyra matcher och ändå lyckats kämpa sig tillbaka in i matchen.

– Jag har blivit mycket starkare mentalt. Tidigare blev jag rädd när jag låg under, missade lätta bollar, säger Robredo.

– Nu kan jag förlora ett set och ändå komma tillbaka.

Publikstöd

I semifinalen kämpade Robredo ned det kvarvarande ”hemmahoppet”, finländaren Jarkko Nieminen, i en välspelad och underhållande match. Båda spelarna fick stående ovationer efter matchen, som Robredo vann med 3–6, 6–2, 6–4.

Ryske Nikolaj Davydenko fick en betydligt enklare resa till finalen när han slog argentinaren Agustin Calleri med 6–3, 6–3.

Davydenko blev proffs 1999 och har mer eller mindre obemärkt sakta men säkert klättrat på rankningen, tills han i juni förra året tog sig in på topp tio.

Nikolaj Davydenko är den spelare på topp tio som spelar flest turneringar. Hans tennisfilosofi är enkel – hårt arbete lönar sig.

– Jag är inte en så stark spelare att jag kan vinna allt och gå från topp 100 till förstaplatsen på ett år, säger Davydenko.

– Men jag försöker hela tiden förbättra mig. Kan jag inte vinna här, försöker jag igen nästa vecka.

Vad som driver honom? Davydenko levererar ett okomplicerat svar på en svår fråga.

– Att vinna matcher, säger han och ler.

Hemma i Tyskland

Han är med marginal den bäste ryske tennisspelaren just nu. Ändå är han betydligt mindre känd både i Ryssland och omvärlden än tidigare ryska toppspelare som Jevgenij Kafelnikov och Marat Safin.

Och får Davydenko själv bestämma, är det så det ska förbli.

– Jag vill inte bli känd, säger han med eftertryck.

– Jag vill kunna gå in någonstans, ta något att dricka, röka, utan att min bild ska behöva hamna i tidningen.

Davydenko föddes i Ukraina, flyttade med familjen till Ryssland som 11-åring och några år senare till Tyskland. När han var 18 blev han dock till slut rysk medborgare.

Han bor officiellt i Volgograd. Men det egentliga hemmet finns i Tyskland, där brodern och tränaren Eduard bor.

– När jag talar om att åka hem, åker jag till Köln. Jag åker aldrig till Ryssland, utom för att spela turnering eller Davis Cup.

Det är också en av anledningarna till att han bestämt sig för att hoppa av Davis Cup-laget.

– Jag bor inte i Moskva och får ingen hjälp alls från förbundet när jag är där. Om förbundet gjorde något vore det kanske annorlunda, men nu... Jag spelar Davis Cup året ut, sedan slutar jag, säger 25-åringen.

TT