Tre poäng håller psykdoktorn borta
MFF tvingas snart dela fokus på allsvenskan och CL-kvalet
GÄVLE. När spelet hackar och stjärnor inte presterar vad de kan finns alltid en tröst som håller negativa tankar i schack och psykdoktorn borta.
Tre poäng.
Malmö var inte mästarlaget MFF mot Gefle men man åkte hem till Skåne med en seger som ger fortsatt häng på Göteborg.
Gefle–Malmö 1–2 var en ojämn konstig match där spelet ibland nästan stannade upp med stillastående spelare och långsamt bollrullande av båda lagen. För att sen blixtra till då och då med fina offensiva kombinationer.
På ett sätt var det okej att MFF vann eftersom de ändå skapade flest klara målchanser. På ett annat var Gefle värt en poäng när man flyttade upp spelet och tryckte bort Malmö från de farliga områdena framför Gefles mål samtidigt som man vände spel och tvingade Robin Olsen till ett par riktigt vassa räddningar.
Gefles kvitteringsmål var dessutom en riktig pärla. Malmö tappade boll och genast straffade Jens Porin mästarna med en mästerlig lång genomskärare som gav Johan Bertilsson friläge mot ett Malmöförsvar i tillfällig upplösning. Robin Olsen chansade med en utrusning och blev enkelt rundad av Bertilsson som fick tomt mål.
Förstår Gefle-tränarens ilska
Just då kändes 1–1 väldigt rätt men Malmö fick en felaktigt dömd hörna och i efterspelet på den missade Gefle markeringen någon meter från egna mållinjen och Erik Johansson kunde för andra matchen i rad knäa in bollen i mål.
Just då kändes 2–1 till Malmö inte fullt lika rätt men jag vill inte jaga domare för bagatellbeslut även om jag förstår Gefletränaren Roger Sandbergs ilska. Johan Hamlin hade en del tveksamma domslut i matchen men särskilt mycket påverkade han inte matchens utgång.
När Erik Johansson får sitt friläge har bollen varit ute ur straffområdet och vänt, inskickad av Oscar Lewicki, och i det läget är det Gefles försvarsorganisation som brister mer än domarens och linjedomarens synförmåga.
Förutom de tre poängen kunde Malmötränaren Åge Hareide glädja sig åt att talangen Erdal Rakip gjorde mål och att Erik Johansson åter visade mer initiativ och beslutsamhet i såväl sitt defensiva som offensiva spel.
Agon Mehmeti har inte fått så mycket speltid tidigare. Han sprang uppoffrande, kom till lägen och var bara centimetrar från att peta in bollen.
Markus Rosenberg får det inte att stämma riktigt med avsluten men får i år sällan möjlighet till de djupledslöpningar han utnyttjade så effektivt i fjol. Möjligtvis beror det på Magnus Wolff Eikrem som i ett 4–3–1–2-system låg tätt bakom Rosenberg/Mehmeti där han blev den som fick boll för att leta öppningar i Gefles försvar. Något som fungerade så där men inte mer.
Oremo saknade anfallspartnern
Gefle är svårspelat på nya Gavlevallen med starka bollvinnare i Johan Bertilsson och Robin Nilsson i mittfältet. Dioh Williams gick tyvärr sönder tidigt vilket kanske drabbade Johan Oremo som bara kom till ett par tre lägen varav skottet på övertid blev hans farligaste.
Jacob Ericsson löpte upp bra på vänsterkanten med precisa inåtskruvade inlägg med vänsterfoten. Jonas Lantto tvingade Robin Olsen till en kanonräddning efter att ha tagit ned bollen och skjutit inne i straffområdet.
Snart tvingas Malmö att dela sitt fokus mellan jakten på ett nytt allsvenskt guld och det kommande Champions Leaguekvalet. Man får göra det i en tid då det kommer att vimla av spekulationer om försäljningar av spelare och nu även om bud på tränaren Åge Hareide.
Fast medan spelarna självklart är sugna på att åka iväg till de stora pengarna behövs det rejält mycket mer än ett turkiskt mittenlag för att Hareide ska bryta upp från sin väldigt behagliga tillvaro i Malmö.