Wennerholm: Jag hoppas Hockeyligan kommer öppna båsdörrarna för succé i vinter

Många elitserieklubbar försöker nu hitta kryphål för att ta in NHL-spelare i lagen i höst.

Det är ingen bra lösning.

Jag hoppas fortfarande att både Hockeyligan och Hockeyallsvenskan inser PR-värdet i att skapa extra hockeyfeber i vinter.

Och att de öppnar båsdörrarna för succé.

Förhandlingarna mellan NHL och spelarfacket NHLPA har helt stannat av just nu. Parterna ligger så långt ifrån varandra att det är omöjligt att se en snabb lösning. Dessutom verkar båda sidor numera beredda på att hela säsongen kan ställas in.

Det är en ny utveckling, där de flesta tidigare trodde på en kortvarig konflikt som den 1994/95.

Då var det samma försiktiga diskussion här hemma och till slut gick elitserieklubbarna med på att tillåta två NHL-spelare per lag, men med kravet att de hade spelat för samma elitserieklubb innan flytten till NHL.

Det begränsade hemvändarna kraftigt.

Men jag minns en härlig höstmatch i Globen, då Mats Sundin skulle debutera för Djurgården och Mikael Renberg spela sin första match för Luleå.

Det var en enorm laddning inför matchen och de 13 850 biljetterna såldes slut på nolltid. Det hade gått att sälja det dubbla och det är en av få elitseriematcher jag sett svartabörshajar göra strålande affärer utanför Globen.

Ett lyft för svensk hockey.

Den gången försökte Västerås kringgå reglerna genom att skriva säsongskontrakt med tre hemvändande NHL-spelare.

Den chansningen gick inte hem, då NHL-spelet kom igång i januari och Patrik Juhlin, Peter Popovic och Nicklas Lidström fick återvända till Nordamerika.

Känns pinsamt om Sedinarna skulle spela i Tyskland

Elitserieklubbarnas intresseorganisation Hockeyligan var stenhård och kastade ut Västerås från gemenskapen. Det kostadae VIK åtskilliga miljoner och var början till klubbens fall.

Så det finns risker med att fuska med reglerna och så ska det naturligtvis vara också.

Men varför ha löjliga begränsningar när några av världens bästa hockeyspelare står och trampar i farstun?

Vad kostar det att tacka nej till världsstjärnor i det längre perspektivet?

Visst blir vissa klubbar extra gynnade, men vad betyder stjärnglansen för en framtid där barnkullarna i Sverige är rekordsmå och där de olika sporterna slåss om de största talangerna?

För mig är det en större fråga än hur säsongen 2012/13 ska sluta i Elitserien och Hockeyallsvenskan.

Det skulle kännas pinsamt om bröderna Henrik och Daniel Sedin skulle spela i Schweiz eller Tyskland i vinter i stället för i Modo. Eller att Douglas Murray, Niklas Kronwall eller Patric Hörnqvist inte skulle få hjälpa Djurgården i Hockeyallsvenskan. Men det är som vanligt.

Alla ser bara till sig själva och inte till helheten.

KHL har redan öppnat dörren för sina ryska NHL-stjärnor och ger varje lag möjlighet att ta in tre lockoutade NHL-spelare.

Det gäller alla nationaliteter och ryska NHL-spelare är så få numera att de inte skulle räcka till att fylla det spelutrymme som finns.

Så jag räknar med att oligarkerna i KHL snor åt sig det bästa som NHL kan erbjuda i arbetslösa spelare.

Men det kostar och är ett rent affärsmässigt arrangemang.

Här i Sverige handlar det om något helt annat. Spelare som verkligen vill hjälpa sina moderklubbar och är beredda att spela gratis – eller möjligen få sina försäkringar betalda. Det är naturligtvis inte helt av ideella skäl.

Många vill hålla igång för att vara i bästa möjliga form när och om NHL drar igång igen. Men det är spelare publiken vill se. De bästa hockey-Sverige kan bjuda publiken på.

Sedan förstår jag att de flesta svenska sportchefer både i elitserien och Hockeyallsvenskan är emot en tillfällig import.

De flesta riskerar att bli förlorare med NHL-killar

De stör ju deras egna uppritade cirklar och många vill inte vara med om några häftiga omkastningar i styrkeförhållandet mellan klubbarna.

Problemet är att de flesta är förlorare om det blir fritt fram för NHL- killarna.

Och så den ständiga frågan:

Gör några NHL-spelare någon skillnad?

Ja, fråga HV 71.

Inför säsongen 2004/05, då NHL-importren var fri, ansåg guldlaget HV:s dåvarande sportchef Dan Larsson att laget skulle klara sig utan importer.

Och när han insåg att han hade fel var det för sent.

Till slut hade HV sjunkit från en förstaplats till 2003/04 till en tiondeplats säsongen efter. Det är fortfarande det största fall elitserien sett gällande placeringar.