Wennman: Arsenal har fått tillbaka sitt tappade lillfinger
LONDON. Tänk att en 0–0-match en tisdagkväll i norra England kan ändra sinnesstämningen hos så många.
Nu är det ju spännande igen.
Nu har Arsenal fått tillbaka sitt tappade lillfinger.
Ja, Chelsea också, för den delen: de blå finns fortfarande med som en dark horse i guldstriden efter Manchesters mållösa kryss i Newcastle. Ponera att Arsenal vinner derbyt mot Tottenham i kväll och Chelsea slår Birmingham hemma, då har vi med fem omgångar kvar följande poängläge:
Man United 70
Arsenal 66
Chelsea 64
Och då ska vi ha i åtanke att att United har både Arsenal och Chelsea kvar att möta – samtidigt som Sir Alex ska försöka matcha sitt lag förbi Schalke 04 och vidare till Champions League-final.
Wenger dansade nog fågeldansen
Dessutom: United har ett synnerligen formstarkt Everton på Old Trafford på lördag, det är inte alls tre givna poäng.
Vi trodde guldstriden i ligan var avgjord efter Liverpools rekordsena straffkvittering på Emirates i söndags, men så tusan heller. Det kan hända grejer än, det kan bli så att det här inte avgörs förrän i den allra sista omgången söndagen den 22 maj.
Det var framför allt en man som dansade fågeldansen av glädje framför tv:n i går kväll, och det var The Gunners manager Arsene Wenger.
Han har de senaste dagarna fått utstå hårdare kritik än nånsin tidigare under sin tränarkarriär.
Det har inte bara varit det vanliga gnället om missade pokaler och uteblivna investeringar – vanligtvis sansade engelska krönikörer har också attackerat hans sätt att vara, hans nästan schizofrena personlighet och en överbeskyddande attityd som i längden demoraliserar hans egen spelartrupp.
Han beskrivs som en hönsmamma som inte kan se några som helst fel på sina ungar, vilket ger följdeffekten att det inte finns några ledartyper som tar eget ansvar ute på planen.
Det må vara hur det vill med det, men plötsligt har alltså Arsene fått en repstump att börja klättra i, nersänd från en fotbollsgud i Newcastle, och nu handlar det bara om att greppa tag i Den Sista Chansen.
Sa jag ”bara”?
Det förekommer vissa hinder på vägen uppåt. Ett av de värsta man kan tänka sig redan i afton: Tottenham på White Hart Lane.
Spurs vill vinna
För att göra den här ligaspurten ännu mer dramatisk är det ju så att Spurs jagar fjärdeplatsen – kvalificering till Champions League – i hård kamp med Manchester City. Tottenham har fått smak på det här nu när de börjat käka på Michelin-restaurangerna med de stora pojkarna, varken Harry Redknapp eller Årets Spelare Gareth Bale har lust att nöja sig med husmanskost i fortsättningen.
Spurs brinner minst lika hett för en seger i det här derbyt (de har vunnit de två senaste ligamatcherna mot Arsenal) och kommer inte att kollapsa på samma sätt som i 1–4-mötet i Carling Cup i höstas.
Det här kommer, pardon my french, att bli en överjävlig match.
Hela sju av de senaste tio ligamötena mellan Spurs och Gunners på The Lane har slutat med kryss, så vi bör ha det som grundtips.
Tror att United tar hem det
Men det intressanta är att inget av lagen kommer att vara nöjt med oavgjort just den här gången. Spurs kan acceptera det i värsta fall, men om inte Arsenal vinner vandrar Arsene Wenger vidare, med bara nio fingrar, allt djupare in i nåt som börjar likna kris.
Jag tror Manchester United håller undan i slutändan, men Sir Alex kommer i alla fall att huka bakom tv-soffan i kväll och och hålla på sin kompis Harry i Tottenham.