”Det är omöjligt för normala att gå upp utan att stanna...”

Kristoffer Bergström

Så pressar åkarna kroppen i mördarbacken: ”Mest extrema man kan utsätta sig för som människa”

helskärm

I dag utsätts Calle Halfvarsson och ­Emma Wikén för sina livs värsta ansträngningar.

Deras läkare försöker sätta ord på hur kroppen pressas.

– Sätt ett gammaldags badkar med stora munstycken på max. Calles hjärta kommer ändå pumpa runt mer blod än så, ­säger Per Andersson.

Alpe Cermis ser inte skrämmande ut på håll. Att åka ner för den ringlande ­vita snöormen, mellan de gröna träden, klarar de flesta­ med lite alpinvana.

Men att åka upp för backen verkar orimligt. Det framgår inte riktigt på foton eller tv vilken bergvägg åkarna har framför sig. Sex etapper på åtta dagar leder fram till de tyngsta 3 650 meterna i deras karriärer. Lutningen är som värst 28 procent.

Marcus Hellner är den svensk som klarat sig bäst i backen. 2013 var han snabbast upp av alla, på en etapptid strax under en halvtimme. I år är Hellner tolva i ­totalen och chanslös på pallen, men han delar gärna med sig av sina tips till trean Calle Halfvarsson.

”Är extremt fult”

– Det gäller att avlasta ­benen mycket med överkroppen. Jag tror att många tänker att benen ska göra jobbet, men man måste få till mycket kraft med överkroppen, säger Hellner och fortsätter:

– Det är en lite speciell teknik. Man kliver och drar sig upp. Det är extremt fult – och jobbigt också.

Men hur jobbigt? 

Det är svårt att bedöma utifrån tv-bilder och åkarkommentarer, så lands­lagets läkare Per ”Pliggen” Andersson beskriver på ett begripligt sätt.

– För en normaltränad individ är det omöjligt att gå upp för backen utan att stanna var femte minut. Du får mjölksyra, blir illamående och kräks, säger läkaren.

Hur påverkas en elit­idrottare?

– Hjärtat kommer gå upp och få full slagvolym. Det kommer pumpa ut så mycket blod det klarar av, vilket ungefär är 30-35 liter per minut.

”Pliggen” jämför med badkarskranar, som inte ens i sitt maxläge kan vräka ur sig mer vatten än åkarnas hjärtan pumpar runt. Och mitt i smärtan och ansträngningen får Halfvarsson och Wikén inte gå över sina mjölksyretrösklar, för då går de in i väggen någon ­minut senare.

200 liter luft per minut

Läkaren berättar att de ventilerar 200 liter luft per minut på slutet, vilket en normaltränad människa aldrig är nära att få i sig.

– Det här är fysiologins ytterkant, det mest extrema man kan utsätta sig för som människa i princip, säger han.

Hur känns deras trötthet i backen?

– Lite olika. Har du mjölksyra får du lågt PH i blodet, så kroppen sänder signaler för att få dig att sänka tempot. En signal är illamående. Man vill kräkas. Det är inte ovanligt att åkare kräks mitt i lopp. 

Så vad krävs för att klara av klättringen?

– Otroligt mycket psyke för att hantera den enorma smärtan. Och att man kvällen innan har lagrat socker i musklerna. Det behövs mycket socker.

Vad händer när de har gått i mål?

– Man ska inte vara helt stilla, men ibland är nervsystemet påverkat och signalerna går inte fram. Det blir så extrema belastningar att man inte kan förutse vad som sker.

Man blir lam?

– Nej, men det är inte ovanligt med kramper. Nervsystemet skickar signaler som det normalt inte gör.

Du. Är det rätt att utsätta åkare för det här?

– Det ställer extremt stora krav, rent medicinskt, på att de håller sig friska. Att luftrören håller sig i schack. Men jag ser inga medicinska skäl att inte göra det här.

helskärm

Alpe Cermis

Plats: Val di Fiemme, Italien

Längd: 3650 meter

Klättring: 420 meter (från 860 till 1280 höjdmeter)

Värsta stigning: 28 procent, i det som kallas "The Deer's den", vilken kommer efter runt 2600 meter.

Så påverkas åkarna, enligt läkaren Per "Pliggen" Andersson:

1. Efter ett par hundra meter börjar hjärtat pumpa runt 20-25 liter blod per minut. För att göra sig av med mjölksyra ventilerar åkarna 150 liter luft per minut.

2. Kroppen behöver glukogen, alltså socker i musklerna, vilket de fyllde på främst under lördagskvällen med energikakor och dylikt.

3. Kroppen kommer säga till att den vill stanna på alla sätt den kan. PH-värdet i blodet sjunker, vilket brukar ge illamående. Det är inte ovanligt att man kräks under ett lopp, säger läkaren.

4. Kroppen gör ont, framför allt i benen. Börjar mjölksyra samlas har de ett par minuter på sig innan de går in i väggen.

5. En bit in i stigningen pumpar hjärtat runt uppåt 35 liter blod per minut medan åkaren ventilerar uppåt 200 liter luft per minut. 

6. I mål är det ofta klokt att röra på sig, men nervsystemet skickar signaler som det normalt inte gör. Det leder till kramper.

7. Sammantaget kallar läkaren klättringen för "fysiologins ytterkant, det mest extrema man kan utsätta sig för som människa".