Wennerholm: Deadline närmar sig – det här behöver klubbarna
Klockan tickar allt snabbare mot varje sportchefs mardröm.
Den 31 januari.
Elitseriens deadline för övergångar.
Största namnet och frågetecknet är naturligtvis Peter Forsberg.
Men vore jag sportchef i Modo skulle jag tacka nej – även om ”Foppa” kan spela igen.
Modo behöver Foppa lika lite som Foppa behöver Modo.
Missförstå mig inte nu.
Foppa är en av världens bästa hockeyspelare genom tiderna och behöver inte mer än styrfart på skridskorna för att göra saker som de flesta andra inte klarar på en hel karriär. Men han vore helt fel i Modo i ett läge där laget vunnit två raka matcher och där spelare som Ladislav Nagy, Lubos Bartecko och Hannu Pikkarainen ska stå i fokus just nu.
Tacka nej till Foppa, Challe
Om Foppa gör comeback är jag rädd att det blir som i fjol, då både han och Markus Näslund kom tillbaka för att rädda sitt Modo. De gjorde sitt jobb, men resten av laget slutade spela.
De åkte och gömde sig bakom de stora namnen och trodde att två spelare skulle fixa allt. Det fungerade kanske på Tumbas tid, men inte i dag.
Det är en psykologisk fälla som Modo inte ska falla i en gång till.
Så våga säga nej till Foppa, Challe.
Om det blir aktuellt.
Jag vet inte vad det är för status på Foppa eller hans comebackplaner just nu, men han har uppenbarligen inte gett upp än.
Men jag tror det är bättre att han i så fall avslutar säsongen i Leksand eller hos AIK i Stockholm där han bor mer eller mindre permanent.
Jag tror inte han behöver oroa sig för att möta Modo i någon kvalserie.
Ångermanlänningarna är tillräckligt bra för att ta sig till slutspel på egen hand och två raka segrar mot topplagen Luleå (borta) och Skellefteå (hemma) är ett bevis på det.
Då har man dessutom haft en av elitseriens statistiskt sett sämsta målvakter i Tuomas Tarkki.
Nu finns det potential i den finländske målvakten och jag minns att jag pratade med en av hans gamla lagkompisar från finska Kärpät i början av säsongen som berättade att Tarkki alltid är bäst när det gäller, men kan vara rena sållet under grundserien när inget står på spel.
Alla drömmer om tre spelartyper
Då hade Tarkki gjort två kanonmatcher på raken i början av säsongen och bara släppt in två mål på de två inledningsmatcherna. Så jag tvivlade en del, innan jag förstod att det låg en hel del i beskrivningen.
Nej, Modo behöver ingen ny målvakt.
Och de behöver inte Foppa.
Tänk tanken om Foppa skrev på för Leksand. Vilken uppmärksamhet det skulle bli.
Vilken världsnyhet.
Eller om han skulle välja AIK. Han skulle bli odödlig hjälte på båda ställena.
I Ö-vik hänger tröjan redan i taket.
De finns tre spelartyper alla sportchefer drömmer våta drömmar om just nu:
Högerfattade spelande backar.
Målvakter som spikar igen och är bäst när det gäller.
Centrar som kan bära en hel femma.
Tyvärr är de spelarna hockeyns största bristvara.
Dessutom handlar det alltid om chansningar så här mitt i säsongen. De spelare som är tillgängliga har antingen misslyckats i sina lag tidigare på säsongen, eller haft så höga lönekrav att ingen våga signa dem.
Samtidigt har den här säsongen visat att det går att göra fynd. Färjestad hittade tjeckiske målvakten Alexander Salak, när de var tvungna att panikvärva efter Robin Rahms dopningavstängning.
Och Modo hittade både Nagy och Bartecko i Slovakien, även om jag tror det kostade mer än de flesta är beredda att betala.
Det är ju inte bara spelare det handlar om.
Det är pengar också.
Miljontals kronor som kan kastas i sjön, eller bli årets placering. Skönt att man inte är sportchef.