Bank: Ge oss ett drömläge

Bank: Vi går ut mot ett stormande hav och Österrike har vinden i ryggen – Blågult måste rida ut stormen

Österrike slog i botten, det var Sverige som skickade dem dit.

I kväll är det dags igen.

Österrike är på väg mot toppen – vart tänker ni skicka dem, Sverige?

helskärm

Erik Hamrén minns möjligen att han satt på Lerkendals läktare och följde Rosenborgs träningsmatch mot Ranheim den kvällen. Rasmus Elm minns ett formidabelt halv-volleymål, Kim Källström kommer säkert ihåg sin snyggt skruvade frispark.

Den 11 februari 2009 sprang Sverige rakt igenom och rakt över ett av de mest ut-skällda österrikiska landslag som någonsin spelat.

Vi må minnas det som den enda landskamp Sverige vunnit här, på femton försök.

Här minns de det som dagen då Öster­rikes landslag nått så lågt de kunde nå.

Karel Brückner avgick som förbundskapten ett par dagar senare, Österrike fick börja om.

Fyra år senare kan de se Sverige i ögonen utan att skämmas. I kväll går de in på Ernst Happel-stadion inför nästan 50 000 sjungande supportrar, fler än någonsin följer dem, de har en handfull nyckelspelare i Bundesliga och vet att de är bra nog för att spela ut till och med Tyskland en halvlek när allt klaffar.

”Alla landskamper är ödesmatcher”

I dag är det den 7 juni 2013. Österrike vill hemskt gärna kunna komma ihåg det här som dagen då de mötte Sverige i hierarkihissen.

Och vi?

Tja, vi ska ju inte dramatisera det i onödan. Dels för att det här inte är en helt avgörande kvalmatch, för att chansen kommer att leva vidare alldeles oavsett vad som händer här i kväll – och dels för att det inte behövs.

Som kapten Hamrén brukar säga:

– Jag har lärt mig att alla landskamper är ödesmatcher.

Den här handlar om att få Erik Edmans slitna gamla täcke att räcka till. Ni vet, det där han pratade om inför VM 2006: att det är lika svårt att balansera offensivt och defensivt som det är att täcka både fötterna och halsen med ett lite för litet täcke.

Vi behöver få se att tre matcher utan ­insläppta mål är relevant även när insatsen ökar, när det blåser lite hårdare motvind i en lite tuffare miljö.

Vi vill se att täcket räcker till för lite klokt anfallsspel också.

I tre landskamper har Hamréns lag flutit fram över tunna men trygga vatten. Nu väntar Wien.

Vi tittade noggrant i går, men såg inte ­särskilt mycket. En stängd förmiddags­träning, en kvällspromenad med boll på Ernst Happel-stadion, och när natten kom landade den mest sensationella landslagsspelaren sedan Fimpen på ett försenat flyg från Ibiza.

Sverige har alla pjäser de behöver

I kväll kan det bära eller brista. Jag tror att Sverige kan vara på god väg att hitta något som bär: att den lite defensivare mittfältsbalansen kan ge de småtröga mittbackarna den trygghet de inte kan ge sig själva, att Alexander Kacaniklic, Johan Elmander och – för all del – Oscar Wendt kan ge Zlatan Ibrahimovic de springalternativ han ­behöver för att hålla sig längre fram, där han kan uppfinna elden, hjulet och målen.

Kim Källström och Rasmus Elm har alltså sänkt Österrike förut. Pontus Wernbloom och Rasmus Elm har spelat ihop ­hela året. Och om Sverige behöver jaga matchen finns fina alternativ i Anders Svensson, som dyrkar upp matcher bättre än någon annan, och Jimmy Durmaz, som varit glimrande hela veckan.

Erik Hamrén har fler frånvarande och förlossningfunderande vänsterbackar än han kan räkna till, men det ska inte dölja att han faktiskt har en bättre trupp, med fler möjligheter, den här gången än han hade för ett par månader sedan.

Jo, Sverige har sina pjäser. De har vad de behöver.

Med resten är det ju som redan Jean-Paul Sartre visste: Allt kompliceras av motståndarlagets närvaro.

Marcel Kollers Österrike är ett lag med stora offensiva kvalitéer. Underbarnet ­David Alaba är ett universellt unikum, ­Arnautovic behöver bara en minuts speltid för att vara ett hot, och alla som sett Stuttgart spela i vår vet hur besvärligt det är att försvara mot Harnik.

Österrike kommer att forsa fram

I går kväll stod jag och kisade i solen ­inne på Ernst Happel-stadion. Jag såg den mer orutinerade halvan av den svenska truppen trixa gris i en halvtimme, men när jag såg förbi dem såg jag pappersarken som redan lagts ut i läktarkurvan bakom dem.

Två siffror, fyra bokstäver:

12. Mann. Den tolfte spelaren.

2013 är Österrike ett lag som går in till ett stormande hav, och vet att de har vinden i ryggen. De vet att de kommer att forsa fram i matchöppningen, och att de har fart nog för att testa Sveriges försvar.

Det är vad de lyckats bygga upp sedan de slog i botten för fyra år sedan.

Samtidigt är de väl medvetna om att de inte kvalat in till ett mästerskap på femton år, och hur imponerade vi än var av deras mangling mot Tyskland så minns vi hur det gick. De gjorde ett, släppte in två.

Arnautovic träffade inte bollen...

När Rasmus Elm fick chansen att trycka in 4–4 mot Tyskland så skickade han in bollen i mål – när Marko Arna­utovic fick öppet mål med en minut kvar så träffade han inte ens bollen.

– Vi har känslan att det går att lyckas. Det är viktigt, sa Erik Hamrén i ett pressrum i Wien igår.

Han sa också att ”historia är historia, nu är nu”.

Gott så.

Gå ut och skriv historia nu.

Fakta

Grupp c

Tyskland 6 5 1 0 22 – 7 16

Österrike 5 2 2 1 13 – 4 8

Sverige 4 2 2 0 8 – 5 8

Irland 5 2 2 1 9 – 10 8

Kazakstan 6 0 1 5 2 – 15 1

Färöarna 4 0 0 4 2 – 15 0

Ettan går direkt till VM. Tvåan till playoff (om man inte är sämst av nio grupptvåor).

Vid seger

Sverige går om Österrike och bör ta andra­platsen i gruppen, om inte Irland (med en match mer spelad) utklassar Färöarna och går om på målskillnad. Sveriges elva poäng på fem matcher kommer vara bland Europas bästa resultat för en grupptvåa, vilket är positivt eftersom de åtta bästa tvåorna spelar playoff om fyra VM-platser medan den nionde och sämsta slås ut.

Vid oavgjort

Sverige halkar troligen ner till fjärde plats i gruppen, men med en match mindre spelad än Irland och Österrike. Vid en seger i den efter­släpande matchen nästa tisdag mot Färöarna är Sverige tvåa. Sedan återstår fyra omgångar, varav tre är mot topprivalerna.

Vid förlust

Sverige är med all sannolikhet fyra i gruppen, med tre poäng upp till Österrike och Irland (som båda har en match mer spelad) och sämre målskillnad än båda (om Irland slår Färöarna med ett par bollar). Om Sverige sedan slår Färöarna på tisdag har tre lag elva poäng, men den svenska målskillnaden kommer sannolikt bara räcka till en tredjeplats.