Leifby: Nej, reklamen är inget måste
Pauserna hade lika gärna kunnat landa i en studio
Gick till Globen i torsdags, såg kvarten mot Kanada, hockey är ju bäst live.
Speciellt när TV4 sänder.
Efter förra veckans tyck har jag fått mängder med mejl från folk ute i landet som håller med om att VM-sändningarna har blivit snuttifierade på grund av all reklam.
Samtidigt har en del småmoderater (ni märker vilka det är) talat om för mig att jag är helt ute och cyklar, att jag har helt fel.
De har påstått att jag inte alls har upplevt det jag har upplevt.
Att det är skit med en massa reklamavbrott.
Att det förgör tv-upplevelsen.
Att det är för mycket.
Har inte anpassat sig
Jag tycker det, det är min upplevelse, och jag känner så trots att jag vet att TV4 inte får några licensmiljarder, att de måste finansiera sina sändningar på annat sätt, kratta för kommande köp, eller rädda upp gamla felsatsningar.
Men det har inte med min, eller andras, upplevelse att göra.
Kanske är det så att svenska tv-bolag inte har lyckats anpassa sig helt till de allt kortare studiostunderna som ges mellan reklamblocken.
De vet inte riktigt hur de ska förvalta minuterna de får under en periodpaus.
Ska de djupanalysera, vara lite fräcka, eller bara berätta att det minsann finns en VM-app som ingen bryr sig om?
De hinner inte ge tillräckligt många svar, eller intressanta analyser, för att stilla vår nyfikenhet.
Det verkar inte heller finnas någon som helst känsla kring när en sändning ska brytas.
En svensk spelare kan sitta fastnaglad i sargen – och reklamen går på.
Noll tajming eller magkänsla.
Bara för att klockan närmar sig sex minuter kan man inte bryta hur som helst.
Det som föranledde avblåsningen måste alltid vara viktigare än att snabbt hasta över till kattmaten.
Mina angripares argument, och det är kanske det mest skrämmande, har burit en svagbegåvads signum.
Det vanligaste, och absolut dummaste, har låtit ”MEN DET HAR JU ALLTID VARIT SÅÅ!!!”.
Tänk om den attityden fick fäste.
Tänk om fler människor började resonera på det sättet.
Den senaste veckan har alla TV4-kommentatorer blivit mycket tydliga med att förklara att ”powerbreak” gäller för ALLA tv-kanaler, och att det är någon annan som har bestämt att det ska vara så.
Självklart är det inte TV4 som har bestämt det, men jag gissar att de har framfört sina önskemål.
Och så vitt jag känner till så råder det inget reklamtvång.
De 70 sekunderna (domarna får en signal när tiden har gått, och kan då sätta igång spelet igen) kunde lika gärna ha landat i en studio, där man tittade extra på en situation, pratade med Tre Kronors assisterande tränare, eller lät Wikegård analysera.
Granqvist var enastående
Men nu finns det miljoner skäl att inte göra det.
Och det är inte tittarna.
Då kan vi önska de inskränkta lycka till framöver och i stället prata om Lasse Granqvist.
Han var enastående i slutskedet av Kanada–Sverige.
Granqvist är som stöpt i just den formen, till jorden kommen för att referera våra svenska landslags mest kritiska lägen.
94-dramat mot Rumänien, OS i Lillehammer, Salt Lake- och Turin-OS, Berlin-bragden, och så vidare.
Sveriges vassaste i de här situationerna?
Absolut.