Det är nästan ett mirakel
FUKUOKA. Med Susanna Kallur tillbaka har Sverige fått ett nytt guldhopp i OS.
Precis som inför OS i Aten 2004 är det nästan ett mirakel att hon kan ställa sig på startlinjen.
Men i Aten 2004 var hon en chanslös OS-debutant.
I dag är hon en världsstjärna.
Efter en bedrövlig friidrottssommar har allt plötsligt vänt här i Fukuoka.
Jag har suttit och svettats på Hakata Nomori-stadion varje dag och sett Susanna Kallur växa för varje pass.
Men i går lurade hon oss alla, då hon stack till ett helt annat stadion för sitt första häckpass här i Japan.
Det gick bra det också.
Smärtan i smalbenet verkar borta och baksidan på högerlåret oroar inte längre.
Nu är jag i och för sig inte förvånad.
Sanna var utdömd inför OS i Aten 2004, då hon slet sönder hela fästet i baksidan redan i maj. ingen trodde hon skulle hinna läka ihop till OS, inte ens dåvarande landslagsläkaren Sven Jönhagen.
Nu har hon fått hjälp av en osteopat i Ludvika och han har har tydligen löst upp de spänningar som gav alla problem i högerbenet.
Det gör Sanna till en guldkandidat.
Jag har hela tiden trott att en frisk Susanna Kallur tar guld på damernas 100 häck.
Hon hade kunnat göra det redan i fjol om hon inte fått den där knuffen av amerikanskan Michelle Perry på sista häcken i VM i Osaka.
11–1 mot Lolo Jones
Det är naturligtvis en bragd om hon lyckas och Sanna har en historia av misslyckanden och otur i de stora globala mästerskapen.
Men världsrekordet inomhus på 7,68 i våras visar vad hon är kapabel till.
Sanna har 11–1 i inbördes möten mot nuvarande världsettan Lolo Jones från USA.
Hon har slagit alla som har en chans att slåss om OS-guldet.
Det handlar bara om att överleva tre stenhårda lopp på 51 timmar.
Försök, semi och final.
Det svaret har vi inte fått än.
Men blir det lika positivt som svaren här i Fukuoka är Sanna ett av Sveriges största guldhopp.
Alla svenska friidrottare ser ruskigt taggade ut, vare sig man möter dem vid frukost eller på träningsanläggningen.
Johan Wissman är sådär uppumpad som han var i VM i fjol, då har satte två svenskarekord och tog sig till en VM-final på 400 meter.
Wissman är i samma läge som Sanna och måste jaga ifatt OS-formen.
Men han var väldigt nöjd efter träningen i går.
Var som en stålfjäder
Stefan Holm går bara och myser.
Han är mil från den Holm som förberedde sig inför VM i Aten senast.
Då var han som en stålfjäder som gick omkring och oroade sig för att bli sjuk, öppnade dörrar med armbågen och undvek att trycka på hissknappar för risken att få något elakt förkylningsvirus i sig.
Nu tror jag aldrig jag sett en friidrottare vara så harmonisk bara en dryg vecka inför en OS-start.
Carolina Klüft är också i absolut toppform.
Men det gör henne inte till något guldhopp.
Det vore en bragd om hon tog OS-guld i längd eller ens medalj.
I tresteg är det mer än godkänt bara hon tar sig till final. Det är väl det som känns lite konstigt och lite oroande.
Carro har inlett alla mästerskap sedan 2002 med att ta guld direkt. Sjukampen inleder alltid de två första dagarna och Carros guld har alltid haft en grym effekt på alla de som kommit efter och lättat på det mentalatrycket. Det mönstret kommer definitivt att brytas i Peking.
Det är dags för någon annan att kliva fram och visa vägen.