Bjurman: Tre Kronor tjänar på bytet

VANCOUVER. Vi förlorar den bäste som någonsin stått i en målgård och retat vansinne på omvärlden.

Men i gengäld får vi en frustande powerforward som alltid är bäst när det verkligen gäller.

Så rent kliniskt betraktat tror jag att Sverige tjänar på den sista-minuten-rockad som i går kväll skickade Johan Franzén till Vancouver.

Upphetsning blandad med bedrövelse.

Ungefär så skulle jag beskriva min reaktion på beskedet att Tomas Holmström tvingas tacka nej till OS och ersätts av

Johan Franzén.

Till att börja med är det en personlig tragedi för ”Homer” – en vänlig sälle man inte vill något ont. Det här var såklart hans sista chans att få vara med i en stor turnering och att på det här sättet, i allra sista ögonblicket, behöva lämna återbud måste kännas alldeles vidrigt.

Det innebär också att Tre Kronor förlorar världens bäste målgårdsmarodör. Det finns ingen som är tillnärmelsevis lika magnifik i rollen som vägblock framför motståndarmålvakten.

Storformen var på väg

Extra mycket svider det med tanke på att veteranen från Piteå innan knäna började krångla var i så fin form.

Samtidigt är det en lycka att vi, till sist, får in ”The Mule” i OS-truppen.

Det var avsaknaden av hans namn vi sörjde som mest när truppen ursprungligen presenterades i december, det var honom alla började ropa efter när det stod klart att han faktiskt skulle hinna spela några matcher innan OS-premiären.

Nu har vi honom här.

Nä, Franzén är inte lika bra på att stå där vid kassen och irritera målvakter, få gränslöst med spö av monstruösa backar och styra in Nicklas Lidström-rökare. Men han är det närmaste ett dugligt substitut Bengt-Åke kan skaka fram.

Och framförallt: Smålänningen bidrar med en massa annat.

Stor i två raka slutspel

Han är en av NHL:s mest pardonlösa powerforwards, han är målfarlig, han ger vår offensiv en helt ny fysisk framtoning och han har en uppseendeväckande för-måga att alltid vara som bäst i de största matcherna. Under de senaste två Stanley Cup-slutspelen, till exempel, är det ju tidvis ”The Mule” allena som lyft Red Wings vidare i vissa serier.

Det hade kort sagt gärna fått ske på bekostnad av någon annan, men det känns ändå som Franzén kan bli ett lyft för Tre Kronor.

I övrigt kan man nu, när alla NHL-matcher är färdigspelade och OS-uppehållet trätt i kraft, konstatera att vi har en trupp i rätt gott slag på plats i OS-byn.

Det finns frågetecken för Kronwalls knä, ”Foppas” revben och Modins fot, men det finns också gott om exempel på nyckelspelare som tycks ha hittat OS-formen. Nicklas Bäckström är en, Daniel Alfredsson en annan och Nicklas Lidström ytterligare en.

Brons ska de kunna ta...