Stjärnskottet minns inte supertävlingen
Publicerad 2011-03-25
”Jag var ganska omtumlad”
Hon hoppade över både premiärnerver och hinder och vann sitt livs första världscuptävling.
Angelica Augustsson nöjer sig inte med det.
– Jag drömmer om att bli en av världens bästa ryttare, säger 24-åringen.
Sju av världens tio högst rankade ryttare var på plats i Scandinavium, men Angelica Augustsson tog ingen hänsyn till det. Under världscuptävlingen i Göteborg bildade hon och Midtown du Tillard ett oslagbart ekipage.
En månad efter det sensationella genombrottet har hon svårt att minnas vad som egentligen hände.
– Ja, jag var ganska omtumlad och kommer inte ihåg allt. Det var ju en ganska stor överraskning även för mig, säger Angelica Augustsson.
Den nytända stjärnan, som i dag åker till italienska Arezzo för att träna och tävla med landslaget, skiljer sig från många andra framgångsrika ryttare.
Angelica föddes inte in i sporten, utan växte upp under enkla förhållanden i Onsala utanför Göteborg. Pappa Zaid var plåtslagare, mamma Ulla-Britt dagmamma.
Grät av glädje
Det var i första hand dem hon tänkte på under prisutdelningen i Scandinavium, då hon grät av glädje.
– Jag känner en stor tacksamhet till min familj, speciellt till pappa som har jobbat mycket för att vi skulle ha råd att tävla, säger Angelica.
Hon började rida som nioåring, då hon följde med storasyster Camilla till ridskolan, och föll pladask för de väldiga djuren.
– Så fort jag såg en häst frågade jag om jag fick rida. Det är fantastiska djur. När jag ridit ett tag och börjat tävla insåg jag att jag ville jobba som proffsryttare. Det är en väldigt fascinerande sport.
Vid 24 års ålder lever Angelica Augustsson i en dröm. Hon jobbar sedan fyra och ett halvt år på Dietmar Guglers anläggning i Pfungstadt utanför Frankfurt, men resan dit har varit lång, arbetssam och tålamodsprövande.
Skrattande berättar hon om sin första häst, en hyrd kritvit ponny vid namn Seriol.
– Hon slängde av mig hela tiden. Ja, jag ramlade av minst en gång på varje träning. Då fick jag lära mig att hålla balansen, säger hon.
Tuff start med Mic Mac
Relationen till Midtown du Tillard, eller Mic Mac, var inte heller den bästa i början.
– Hon var i stallet när jag kom till Tyskland. Första gången jag skulle rida henne ställde hon sig på bakbenen. Så gjorde hon med alla, men jag bestämde mig för att försöka bli hennes vän. Vi umgicks utan att jag red henne, och det hjälpte.
Midtown du Tillard såldes senare till USA, men den nya ryttaren kom inte alls överens med det bestämda stoet. Det ledde till att Dietmar Gugler och uppfödaren Bernadette Lejeune köpte tillbaka hästen.
Till Angelica Augustssons stora lycka, bör tilläggas.
– Hon var i USA under ett och ett halvt år. Det var ingen rolig tid, men det var desto roligare när hon kom tillbaka. Jag har haft henne i ett halvår nu, säger Angelica Augustsson.