Vi svenskar är inte så bra som alla tror

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-04-06

Gavin Griffin vann EPT-finalen i Monte Carlo och åker nu hem till Chicago drygt 16 miljoner kronor rikare.

Det svenska pokerundret såg man inte röken av.

För andra året i rad uteblev de blågula framgångarna i Europas största turnering.

Vi svenskar är inte så bra som alla verkar tro. Om man i stället för att förblindas av resultatlistorna verkligen gör en analys finner man att det inte alls är så märkvärdigt att en och annan svensk får en framskjuten placering då och då. Enkel matematik krossar myten om svenskarnas förträfflighet.

Om ett land har tio procent av startfältet så ska man ha en gubbe på finalbordet. Så enkelt är det.

Vi kan möjligtvis trösta oss med att det inte bara är svenskar som lider av hybris. Poker och självgodhet går alltid hand i hand. Jag har tjänat mycket pengar på vadslagningar med patriotiska fransmän, engelsmän och irländare.

Unga och aggressiva

Visst har Sverige sedan 2004 haft fina framgångar i turneringarna ute i Europa. Och visst har många tjänat bra med deg på nätet. Men uppmärksamheten står inte i paritet med pokerskickligheten. Uppståndelsen beror snarare på att alla är så unga och aggressiva.

Det fanns en tid då det räckte att säga att man var från Sverige för att få omedelbar respekt vid pokerbordet. Nuförtiden tar ingen på Europascenen särskild hänsyn till oss. Och jänkarna har alltid skitit fullständigt i alla som inte är amerikaner. Respekten för nordmännens raseri är borta.

Några dominerar fortfarande

Jag har länge varit övertygad om att det så kallade svenska pokerundret berott på ett försprång som många svenskar fått då de tidigt börjat nöta på nätet.

Det ska erkännas att några svenskar fortfarande dominerar på höga nivåer på nätet men det beror i stort sett uteslutande på att de byggt på sig stora bankrullar när nätpoker-pengar var gratis. Nu är motståndet betydligt tuffare och agnarna har börjat sållas från vetet.

Om du bara visste hur många av våra svenska stjärnspelare som är så panka att de tvingas kämpa för att få en sponsor till de stora turneringarna. Fasaden ska tydligen uppehållas till vilket pris som helst. Men tro mig – en vacker dag kommer den att rasa.

Ken Lennaard

Följ ämnen i artikeln