Med rätt lott hade vi haft ett OS-guld

Patrik Brenning

När blev brottningen en bollsport?

Vem avgör OS-brottningen?

Brottarna, domarna eller lottningen?

Jag förstår verkligen ingenting.

Jag ska erkänna direkt. Jag brukar inte se på brottning. Jag har aldrig brottats. Jag kan väldigt lite om brottning. Men jag kan, trots att jag verkligen försöker och vill, inte förstå.

OS avgörs alltså, med all respekt för den grundkunskap som krävs för att ta matcherna dit, av en lott? En boll som bestämmer vem av utövarna som får fördelen (av att ha ”nackdelen”) av att ligga ner och inte få attackera i den sista ronden. Med rätt lott hade vi haft ett OS-guld. När blev brottningen av bollsport?

Ingen Karelin eller Ljungberg

Jag minns Karelins och sedan Mikael Ljungbergs dagar när det kånkades runt på motståndare och kastades med tungviktare. Jag såg ingenting av det när Johan Eurén kämpade hem ett OS-brons till Sverige.

Jag såg en semifinal som avgjordes genom lottning och en bronsmatch som slutade på samma sätt. Jag såg medaljörer som inte gjorde mycket mer än krigade sig kvar nere på mattan och sedan hoppades få turen att slippa anfalla när allt skulle avgöras.
”Att ligga som ett frimärke är lättare än att lyfta i tredje perioden”, som Johan själv säger.

Sedan Ara Abrahamians vilda protester har jag undrat vilket som egentligen har störst påverkan på hur brottningsmatcherna slutar. Brottarna, domarna eller lotten?

Starka reaktioner på twitter

En snabb analys av reaktionerna på Twitter visar att jag inte är ensam. Vi vill glädjas med Johan Eurén. Vi vill förstå storheten i hans, och de andra brottarnas, prestation. Men det är väldigt svårt att förstå.

Eller som en av mina chefer konstaterar: "Om man slår ihop brottning och lottning blir det ju blottning. Ny OS-gren i Rio?"

Kan någon förklara för mig så är ni mer än välkomna. Jag vill inget hellre än att hylla och förstå.