Bergström: Betyget? Rungande underkänt
Publicerad 2013-02-28
Programmet väckte bara fler frågor
Reportaget ”Blodracet” har lett till en diskussion som bara professorer borde delta i.
Jag såg programmet för att bli klokare.
Jag fick fem frågor i huvudet och sura uppstötningar i halsen.
1995 hade alla VM-medaljörer förhöjda blodvärden och därmed sannolikt fuskat. 1997 var nio män och fem kvinnor misstänkt dopade. Hela 90-talet steg hemoglobinhalten i åkarnas blod tills kontrollerna förfinades och hetsen stillades.
Tror du på de tre påståendena?
De utgör grunden till Uppdrag Gransknings reportage om dopning inom 90-talets skidelit, som sändes i går.
Jag har pratat med en för tiden ej misstänkt åkare, en utpekad aktiv, en ledande dopningsexpert och programmets ansvarige utgivare. Alla tycker olika, även om de tre första rör sig i samma tankevärld.
Gräl på två nivåer
Låt oss slå fast att grälen runt programmet rör sig på två nivåer:
Jag är inte utbildad nog för att avgöra om blodvärdet 17,5, som svensken Lars Håland ska ha uppmätt, antyder dopning. Som måttstock sa Torgny Mogren till mig i går att han hade haft 17,3 en gång. Jag vet heller inte om det i dag föråldrade instrumentet hemocue för sexton år sedan felade med fem eller femton procent. Och hur mycket höjs blodvärden av höghöjd? Hur mycket sänks de av att man bälgar i sig en liter vatten?
Redan petar för många i ämnen de inte behärskar. Jag förstår däremot journalistik och bedömer programmet utifrån det.
Betyget är rungande underkänt.
Mycket trams
Jag såg reportaget utan förkunskap och översköljdes av bilder på trögflytande blodplättar, mörker, telefonsignaler ut i intet, åkare som i slowmotion faller ner i snön till ljudet av hjärtslag. Reportern spred filmrepliker som ”dopningsjägarna är chanslösa” och ”nu börjar jag inse vilket enormt blodrace som pågick bakom kulissen” när han inte framförde troliga schablonöverdrifter om reporteryrket i stil med ”det är upptaget, som det var hela tiden i går” (få har mobilen upptagen, alltså inte avstängd, ett dygn) och ”i flera veckor söker jag Björn Dählie” (på en dag kan man mejla och ringa hans mobil, anhöriga, förbund, gamla lagkamrater. Vad gör man dag två, tio, sexton?).
Utan tramset stod programmet på tre ben:
En dittills okänd och uppseendeväckande lista med åkarnas uppmätta blodvärden under en kontroll 1997, vilken ledde till konfrontationer med ett par åkare.
Ett påstående från en professor att alla medaljörer från VM 1995 hade förhöjda blodvärden.
Ett diagram över alla åkares genomsnittliga blodvärde, som steg från 1989 fram till 1999 för att sedan sjunka.
Fem frågor till SVT
Som tittare vred jag på mig inför tveksamheterna. Jag listade fem frågor som jag bad Uppdrag Gransknings ansvarige utgivare Nils Hansson svara på.
1. Varför har ni inga siffror eller värden som belägg för att alla medaljörer 1995 hade höga värden? Varför bara Bengt Saltins ord, när han ändå inte jobbade med frågan det året?
– Vi har flera källor från samma tävlingar. Till att börja med fick vi uppgifterna när vi besökte Fis medicinska kommitté i Köpenhamn (men alltså inga siffror, vilket bland annat den tidens dopningsansvarige Peter Hemmingsson menar beror på att bara deltagarna i fyra slumpvisa lopp testades, vilket gör grundpåståendet orimligt).
2. Varför berättas inte varifrån uppgifterna till diagrammet kommer eller vilka som testats för att få fram staplarna?
– Ingen har ifrågasatt siffrorna. Diagrammet bygger på vetenskapliga artiklar (vilket man alltså inte nämner).
3. Varför är den vertikala axeln stympad så att det ser ut som att värdena nästan dubblerats, när ökningen bara är tio-femton procent?
– Det viktiga att visa är nivåhöjningen. Det är ett enkelt diagram (vars högsta siffra, som inte nås något år, är lägre än exempelvis Mogrens högst uppmätta värde).
4. Varför bemöter inte Peter Hemmingsson, den tidens ansvariga för Fis dopningsarbete, uppgifterna?
– Han ville inte bli intervjuad av oss (vilket överläkaren bekräftar, och motiverar med sekretessen runt värdena, och lägger till att programmet i hans mening är ”en sörja”).
5. Varför ägnas ett par minuter åt Björn Dählie, trots att han aldrig konkret pekas ut för något?
– Vi har uppgifterna från VM -95 (alltså Saltins), det som ligger till grund för den publiceringen. Han är en av många skidåkare som figurerar i programmet.