Publiksuccén
Publicerad 2013-04-30
Flinck: Det är dags nu, ge oss ett svenskt Final 4
Lapp på luckorna.
Rysare.
Arenaboom.
Läget har aldrig varit bättre: ge oss ett svenskt Final 4.
Kristianstad slår Sävehof i ännu en rysare, och man måste ju ställa sig frågan:
Har vi någonsin upplevt ett häftigare slutspel i svensk handboll?
De med ett längre historiskt perspektiv än undertecknad kan säkert peka på slutspel med högre kvalitet på spelet och också plocka fram några klassiska holmgångar.
Men har vi någonsin haft så många rysare? Med så många lag inblandade? Så många finalaspiranter? En sådan hausse? Och ett så högt publiksnitt?
När det gäller det sistnämnda har publiksnittet i slutspelet ökat med 20 procent bara sedan i fjol: från 2 133 (finalen oräknad förstås) till 2 576. Och går vi tillbaka till säsongen före det som det avgjordes i kvartsfinalformat, 2008/09, är ökningen 50 procent.
Till detta kan vi lägga en mindre arenaboom i svensk handboll med flaggskeppet Kristianstads Arena sedan ett par år tillbaka, Estrad i Alingsås i våras och förestående hallbyggen i handbollsnästen som Ystad, Eskilstuna och Partille.
Ge oss ett ”Final Four”
Jag tror därför att läget aldrig varit bättre än nu – det är dags för ett svenskt Final 4, alltså ”Final Four” med semifinaler ena dagen och final nästa dag.
Tyska cupen var väl först redan för 20 år sedan, Champions League hängde sedan på 2010, Copa del Rey hakade på häromåret och i februari avgjordes också danska cupen i Final 4-formatet.
Både i tyska cupen och Champions League har spelformatet blivit en succé. I krisens handbolls-Spanien blir inte mycket en succé just nu.
Jag har inte tänkt tanken klart ännu, vilket man i och för sig kan beskylla mig för rätt ofta. Men när jag bollat idén med några tunga profiler i svensk handboll så håller de med.
– Lansera den, uppmanade till exempel Ola Lindgren.
Nej, vi ska inte skrota slutspelet som gör sådan succé just nu eller den lyckosamma SM-finalen.
Skapar en andra fest
Det här handlar om att skapa en ”svenska cupen”, på herrsidan till att börja med, där elitlagen står över de första omgångarna och semifinalerna och finalen avgörs i Final 4-formatet och skapar säsongens andra handbollsfest vid sidan av SM-finaldagen.
Några punkter för att det ska bli en succé:
Segraren får en plats i EHF-cupen.
Väl tilltagna prispengar med en halv miljon kronor till vinnaren. Pengarna får man in genom att sälja ut namnet på cupen.
Kristianstad arrangerar Final 4 första året och tills vidare. Andra städer kan få ansöka längre fram men såväl Champions Leagues som tyskarnas egen Final 4 avgörs i samma stad år efter år (Köln respektive Hamburg).
Två tänkbara ”datum” är antingen mellandagarna (minns ligacupen i Eskilstuna i slutet av 1900-talet) eller i samband med påsk (skärtorsdagen och långfredagen till exempel).
Som sagt så finns det en del detaljer att diskutera kring men annars: Varsågod, Peter Gentzel! Här har Svensk Elithandboll ett koncept att slipa på.
Efter den överraskande segern i går har Kristianstad alltså nu matchboll i semifinalen – på hemmaplan i morgon.
Och för första gången sedan dag ett på säsongen tvivlar jag.
Sävehof tar kanske inte guldet ändå. De går kanske inte ens till final.
Några nycklar till Kristianstads mäktiga vändning och seger i går:
Man fick betalt för sitt fina försvarsspel efter paus i form av kontringar i slutet av andra halvlek
Charlie Sjöstrand satte allt på dessa kontringar och från kanten.
Man fick hål på Thomas Forsberg.
Man fick bort Jesper Nielsen på linjen utan att dra på sig en massa straffar och tvåminutare.
Kristian Bliznac var, om man vill vara elak, Kristianstads kanske bäste spelare i andra halvlek.
Kristianstad fick, återigen, stopp på Sävehofs kontringar genom ett effektivt hemspring.
Markus Olsson och Olafur Gudmundsson klev fram och avgjorde i förlängningen med två mål var när alla trodde de här båda gick på knäna.
Kristianstads rysarrutin. Sju av deras åtta slutspelsmatcher i vår har hållit Hitchcock-klass och det här var tredje förlängningen man spelade.