”Ville nästan hoppa ut från balkongen”
Publicerad 2015-11-26
För första gången pratar Patrik Sjöbergs mamma ut om Viljo Nousiainens övergrepp
Det har gått 4,5 år sedan Patrik Sjöberg talade ut om sexövergreppen han utsattes för av sin tränare Viljo Nousiainen.
Nu berättar mamman Birgitta Sjöberg för första gången om sina känslor.
– Man ville nästan hoppa ut från balkongen, säger hon i P3 Dokumentär.
I april 2011 släppte Patrik Sjöberg boken ”Det du inte såg” där han berättade om tränaren och styvpappan Viljo Nousiainens sexuella övergrepp.
Efter att boken släpptes trädde även före detta friidrottarna Yannick Tregaro och Christian Skaar Thomassen fram och berättade att de utsatts för samma sak. Men sedan dess har det varit tyst.
”Fick tvinga mig att läsa”
I P3:s dokumentärs ”Patrik Sjöberg och sexövergreppen”, gjord av Karin Hållsten och Sportbladets Marcus Leifby, berättar Sjöbergs mamma Birgitta nu för första gången om sina känslor efter att boken släppts.
– Jag fick tvinga mig att läsa den för jag satt bara och väntade på vad som skulle uppdagas. Det var först då jag begrep, eller saker och ting föll på plats. Det var en käftsmäll, eller en stor sorg, att de åren som var de värsta i mitt liv, de var ju ännu värre när man tittar i backspegeln. Man ville nästan hoppa ut från balkongen, säger hon.
Sjöberg gick i fjärde klass när Viljo Nousiainen blev hans tränare och Nousiainen flyttade sedan in med Patrik och hans mamma under en fyraårsperiod.
– Jag blev blixtförälskad när han steg in i hallen. Han såg väldigt bra ut, vältränad och ögon som glittrade. Han hade bästa leendet på, så att jag föll väl som en fura, säger hon i dokumentären och fortsätter:
– Utåt sett såg det väldigt trevligt ut. Sportiga familjen som var på Slottskogsvallen mer eller mindre på all ledig fritid och som åkte runt på tävlingar. Men bakom kulisserna var det inte särskilt kul. Det tog alldeles för lång tid innan jag bröt upp och det var ju för att jag hade någon dröm om en fungerande familj.
– Jag var väl någon slags gisslan för att han skulle ha en ung kille på nära håll.
Ny person träder fram
Birgitta Sjöberg berättar att sexlivet i princip var obefintligt och att Nousiainen ständigt kom med nya undanflykter. Hon misstänkte att den hyllade tränaren var homosexuell, men hon kunde aldrig ana hur det egentligen låg till.
– Det har jag ältat under några år och till slut har jag beslutat mig för att sluta tänka på det. Det var inte så att jag inte engagerade mig, jag engagerade mig väldigt i idrotten. Men nej, det är obegripligt att jag inte kunde se vad som hände.
I dokumentären träder också en ny person fram och berättar om övergreppen han utsattes för av Nousiainen. Han kom i kontakt med tränaren när han friidrottade och besökte hans lägenhet flera gånger.
– Jag har skämts jättemycket. Det har varit jobbigt. Jag vet ju andra som jag har pratat med efteråt, de har varit hemma hos Viljo själva och blivit mätta nakna. De har inte förstått förrän nu att det var ett övergrepp, att det inte var för någon kunskapstörstande Viljo utan för hans sjuka sinne, säger han och berättar om ett tillfälle när Nousiainen visade honom en porrfilm.
– Han tittade på mig och frågade: ”får du stånd av det här?” och så knäppte han upp mina byxor och drog ner dem och började runka på mig. Sen gick han därifrån och så fick jag sätta på mig byxorna igen.
– Jag insåg att det var fel, men problemet var att det inte var någon som skulle tro på mig. Att berätta för någon och försöka övertyga dem om att det hade hänt, det var inte läge för det. Man litade på Viljo, sen hade han Patrik och Patrik var ett triumfkort. Har du Patrik är du ju snäll för Patrik hade ju inte sagt något annat.
Kände till andra fall
Nousiainen dog sommaren 1999 och Sjöberg har berättat att han kände sig lättad när styvpappan gick bort. I dokumentären berättar Sjöberg också att han visste att tränaren utnyttjade andra unga pojkar.
– Jag förstod vad det handlade om, jag kände bara att jag inte kan ta tag i det här. När jag fick Viljo att sluta med mig kände jag en befrielse. Jag kände att nu är mina helvetesår över. Det har jag fått kritik och skit för, att jag inte gjorde något när jag förstod vad som hände och det håller jag med om. Jag kanske borde ha sagt något likaväl som någon borde ha sagt något när Viljo förgrep sig på mig för jag var inte den första, säger han.