Säsongen förstörd – nu är han tillbaka
Publicerad 2014-11-16
Skadan kunde inte knäcka Byggmark: ”Det var mindre tungt än många tror”
Han har inte tävlat på 1,5 år och missade hela förra säsongen.
När Jens Byggmark, 29, gör comeback efter korsbandsskadan är målet ändå högt.
– Om jag kommer topp tio är jag väl inte alltför förbannad, men jag vill högre, säger han.
I ett träningsåk i september 2013 drog Jens Byggmark av korsbandet och säsongen var över innan den ens hade börjat.
När hans svenska lagkamrater körde OS stod han själv nere i backen och väntade på att få intervjua dem.
I dag gör Byggmark sin första tävling på över ett och ett halvt år.
Nervös i dag
– Det har varit mindre tungt än många tror. Så länge man vet hur lång tid det kommer att ta, att man kommer att missa OS, då är det så. Det är inte så att du står där och tänker fan, jag skulle verkligen ha varit där. Det kanske låter skumt, men jag hade blockat hela säsongen, säger han.
Hur är känslan nu några timmar innan premiären?
– Bra. Tror jag. Jag har bara koncentrerat mig på att åka bra skidor. Men jag lär väl bli nervös, bra nervös. Jag har saknat just tävlingsmomentet, den adrenalinkicken man får.
Han säger att knät, kroppen och formen känns bra. Egentligen finns det bara en oro inför comebacken.
– Det jag kan vara rädd över är att man är supertaggad men försöker hålla ner det här överladdet och då kan det bli för mycket. Så att du till sist åker på 90 procent och åker runt och tycker att du åker bra, men du åker så jävla långsamt och det är det värsta jag vet.
Trivs i Levi
Byggmark har bra minnen från backen i Levi. Senast han var här för två år sedan blev det en tredjeplats när André Myhrer vann.
– Det är inte backen i sig, men underlaget. Det är alltid kallt och de lyckas allt få till bra underlag. Det vore skönt med ett bra resultat. Jag försöker intala mig själv att jag ska vara nöjd om jag åker bra skidor men jag är inte nöjd om jag inte får till ett bra resultat.
Vad är ett bra resultat för dig?
– Om jag kan komma topp tio skulle jag väl inte vara alltför förbannad, men jag vill högre.