Wielskipolski

Historia

Wielskipolskin har sina rötter i olika polska lokala hästtyper, främst poznan och masur. Alla dessa typer hade, och har de som finns kvar, liknande kvaliteter och användes både i jordbruket och till ridning. Poznan och masuren var tidigare officiellt erkända raser, och hingstdepåer fanns tidigare för poznanhästarna.

Wielskipolskin har uppstått genom att inhemska ston korsats med arabiska och trakhenerhingstar. Även engelskt fullblod och hannoveranskt blod har tillförts rasen.

Exteriör

Mankhöjden ligger på 154 till 164 cm. Förekommande färger är brun, svart, fux eller skimmel. Huvudet är välformat med rak nosprofil, tydliga ganascher, livlig blick, raka öron samt välmarkerade näsborrar. Halsen är väl ansatt och har liten nacke. Formen varierar från helt platt och rak till kraftig och böjd.

Manken är tydligt markerad, ryggen lång och rak, korset är något sluttande, normalt ansatt svans med rikligt med tagel. Bröstkorgen är hög och djup, bogarna är muskulösa med något varierande vinkel från starkt sluttande till gränsen på stupande, buken är indragen.

Långa muskulösa underarmar, torra senor, breda välformade leder, aningen mjuka kotor, en del hästar är något knipta medans andra är helt korrekta, normalformade hovar.

Användningsområde

Wielskipolskin mognar förhållandevis tidigt. Den har ett lugnt, pålitligt och oräddt temperament. Det är en typisk varmblodshäst som passar lika bra för ridning som för lättare dragarbeten.