Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Harry, Harriet

Alkoholproblem skakar bandysporten

Uppdaterad 2011-12-23 | Publicerad 2011-12-22

Landslagsstjärnan Joakim Hedqvist är den senaste i raden av spelare som tvingas till paus på grund av alkoholproblem.

Nu kräver bandyförbundet en attitydförändring.

– Det finns en bandyportföljskultur som vi måste bort ifrån, säger Lasse Wennerholm, sportsligt ansvarig på förbundet.

Bandysverige överraskandes när skyttekungen Joakim Hedqvist nyligen bytte Broberg-Söderhamn mot Vänersborg, mitt under elitserien. Och när han sedan petades på obestämd tid i sin nya klubb var förvåningen än större.

Förklaringen var att han fastnat i ett alkoholmissbruk – och ska nu få hjälp med rehabilitering.

– Jag har druckit tidigare också, men inte som nu. Det har eskalerat de senaste fyra veckorna, säger han till TTELA.

Flera fall inom sporten

Fallet är inte unikt i Bandysverige. Flera elitseriespelare, varav ytterligare minst en på landslagsnivå, har gått ut och pratat om sina problem med alkoholen.

TT: Varför just bandyn?

– Mycket handlar om kulturen. Det finns alkohol omkring sporten ända från låg ålder, säger Lasse Wennerholm.

– Och så får man inte glömma att många jobbar 90 procent, spelar bandy på 70 procent och däremellan är det lätt att festa till lite. En del klarar av det, andra gör det inte.

Har nolltolerans

Bandyförbundet har ett tydligt policydokument vad som gäller för de olika landslagen, bland annat gäller nolltolerans i ungdomslandslagen inklusive dess ledare, men erkänner att det kanske sviktar lite när man kommer upp till A-landslaget.

– Vi måste ta tag i detta på högsta nivå. Nu ska vi ta upp frågan med elitserieföreningarna. Det här är inte bra, det påverkar så klart kvalitén på spelarna och är ett policyproblem för hela bandysporten, säger Lasse Wennerholm.

Andreas Westh, landslagskaptenen och utsedd av elitseriespelarna till sportens främsta ambassadör, är medveten om problemet, och menar att klubbarna har ett stort ansvar. En medvetenhet om problemet ökar ju chansen att bli hjälpt.

– Idrottsmän är också människor, precis som alla andra. Och jag lider med den enskilde spelaren och hans familj när något sådant händer. Men jag kan tycka att klubbarna borde ta ett större arbetsgivaransvar, de kan inte sopa sådana här problem under mattan, säger Westh.

Joakim Hedqvist själv är ångerfull, men framför allt tacksam att han får hjälp med sina problem.

– Det var en stor hjälp för mig att Stig (Bertilsson, Vänersborgs ordförande) konfronterade mig med mina problem och var med och tryckte på knappen, och så gott som jag mått sen i måndags har jag inte gjort på länge. Jag är oerhört tacksam för att IFK Vänersborg stöttar mig i det här, säger Hedqvist till TTELA.

TT

Följ ämnen i artikeln