Missade sin egen fest – satt i tv-studion
Publicerad 2012-08-01
”I Rio ska jag bli ’Guld-Sara’”
Sara Algotsson Ostholts hade mycket att fira efter sitt silver.
Det blev tv-studion i stället.
I morse var hon uppe i ottan igen. Klockan åtta skulle Wega och de andra fälttävlanshästarna vara ute ur stallet i Greenwich Park.
Vardagen är tillbaka för Silver-Sara.
Sara Algotsson Ostholt stod för en bragd när hon knep OS–silver i fälttävlan och slog den stolta hemmanationen på fingrarna.
Hon satte stopp för Sveriges medaljtorka i OS i London.
Det var en fantastisk prestation värd att fira.
Efteråt sa Sara att hon ville fira med hela laget som betytt mycket för henne under hela denna OS-resa.
Men medan laget åt en stillsam middag tillsammans ute i Greenwich satt Sara hos SVT.
”Var orolig för tiden”
Sara var en hårsmån från guldet. I Hongkong 2008 missade Rolf-Göran Bengtsson guldet på sista hindret. Nu hände samma sak Sara. Men medan RGB rev ganska rejält handlade Saras rivning om någon centimeter.
– Jag var orolig för tiden och försökte rida så fort jag kunde och så små svängar som jag kunde, säger hon till Sportbladet.
– Det var otroligt viktigt att min man Frank var med. Han har ställt upp från tidig morgon till sen kväll. Jag bor i OS-byn, han bor i det svenska huset som förbundet har organiserat, så vi har inte setts så mycket. Men han har hjälpt mig på alla sätt och varit ett stort stöd.
”Shit happens”
En stund efter att tävlingen var avgjord fick hon ta emot silvermedaljen.
– Det var stort att få ta emot medaljen. Jag har tagit SM-guld tre gånger, men det här är lite större. Det kom många tårar. Inför så stor publik, jag får nästan ståpäls, säger hon.
– Jag visste att jag var tvungen att rida ganska fort. Vi kom snabbt på trippelkombinationen på slutet och jag sa åt hästen att ta det försiktigt. Jag försökte samma sak inför sista hindret, men hon reagerade inte så snabbt som på trippelkombinationen. Men... shit happens.
Vilken känsla är starkast; besvikelse över missat guld eller glädjen över silvret?
– Glädjen över silvret. De första minuterna när jag precis hade kommit i mål och red ut från stadion var det först besvikelse. Men nu är det bara glädje.
Sara har fått smak på medaljer. Nu satsar hon på Rio 2016.
– Jag ska inte vara ”Silver-Sara” i 50 år till. Jag ska bli ”Guld-Sara”!
Saras väg till silvret
Söndag 29:e juli: Dressyr
Sara Algotsson Ostholt red in på dressyrarenan efter det brittiska drottningbarnbarnet Zara Phillips. Hon tog emot jublet från 23 000 åskådare och – red in som bästa ekipage. Hon passerades sedan med små marginaler av tre ryttare. Nu gällde det terrängritten.
– Jag måste reka snabbaste vägen genom alla kurvor och memorera alla grenar så man inte rider på dem, sa Sara då.
Måndag 30:e juli, Terrängritten:
Med startnummer 41, ungefär mitt i fältet, gav sig hästen Wega och Sara ut på den 5,5 kilometer långa terrängritten. Det optimala är en felfri ritt på exakt tio minuter och tre sekunder. Sara Algotsson Ostholt red i mål utan fel – efter 10,02,3. Det trots två tappade framskor. De tre som låg placerade före henne klarade inte uppgiften lika bra och plötsligt stod Sara Algotsson Ostholt och Wega i pole position inför det dubbla banhoppningsavgörandet.
I går, 13,50 banhoppning ett:
Efter terrängritten var Sara till synes iskall.
– Visst är det coolt att ligga i ledning. Nu gäller det att njuta så länge det går, sa hon då.
Och njuta såg hon ut att göra. Helt felfri tog hon Sveriges lag till en fjärdeplats, bara fyra ynka fel totalt från en lagmedalj. I toppskiktet individuellt försvann ett par ekipage. Förutsättningarna var klara, felfri ritt i sista hoppningen så var guldmedaljen hennes.
I går 16,23:
Plötsligt hade alla poängräkningar blivit kristallklara. Felfritt ger guld, en rivning ett silver och två nedlslag ett brons. 56,8 sekunder senare tror Sara Algotsson att hon klarat alla hinder felfritt.
En halvsekund senare trillar en rödvit bom efter mycket tvekan ner i marken.
Guldet blev till ett silver. Ett historiskt silver som gav smak på så mycket mer.
Emil Karlsson
Elisabet Hoff