Kastade in mynt och skrek apljud

Johan Flinck

Skandalen när Sverige vann: ”Jag fick ett mynt i skallen”

NIS. Balkanpubliken är fruktad.

I går trakasserade Makedoniens fans de svenska spelarna med inkastade mynt och apljud mot Louise Sand.

Nästa vecka väntar Serbien i Belgrad.

– Vi klarar av det nästa gång också, säger Sand.

Sverige besegrade Makedonien till slut enkelt med 26-15 och är därmed vidare till EM:s andra gruppspel med minst två poäng.

Men den makedonska klacken, som dominerade på läktarna här i Nis, skämde ut sig rejält.

Både Isabelle Gulldén och Louise Sand träffades av inkastade mynt från läktaren.

– Ett mynt som träffade mig i håret när jag satt på bänken i första halvlek, berättar Isabelle Gulldén.

– Jag fick ett mynt i skallen. Det kan ju ta väldigt, väldigt illa, berättar Louise Sand.

– Det är hemskt, säger Gulldén.

Hörde det inte själv

De makedonska fansen skrek också apljud och gjorde apgester till den mörkhyade Sand i andra halvlek.

Hon hörde inte det själv men hennes tränare i Sävehof, Henrik Signell, satt precis bredvid den makedonska klacken och blev vittne till rasismen:

– Katastrof! Det får verkligen inte hända. Det var många som höll på.

Just ovanför Signell satt Tina Flognmans föräldrar Thorleif och Berit och såg och hörde samma sak.

– Man mår illa. När Frankrike vann mot Makedonien i tisdags skrek de ”Afrika! Afrika!” åt de mörkhyade franska spelarna, säger pappa Flognman.

Sand:

– Det var bra att jag inte hörde det. Men det finns alltid inkompetenta människor.

Sand adopterades som liten från Sri Lanka och har upplevt en hel del rasism framför allt när hon var yngre.

”De har problem”

– Pappa och mamma lärde mig att det inte ska få gå in i hjärtat på mig. Det är inte jag som har problem, det är dom som har problem, säger hon.

Landslagschefen Stefan Lövgren lade inte märke till rasismen från läktarna och man kommer inte att gå vidare med de inkastade mynten till högre instanser.

– Det är redan noterat av sekretariatet. Man kan hoppas att EHF beivrar det på något sätt, säger Lövgren om mynten.

– Jag är mest glad att det inte ruckade på tjejerna i deras koncentration.

Så var spelarna också förberedda.

– Tyvärr finns traditionen att kasta in saker i de här länderna. Den finns inte i Skandinavien, säger Lövgren.

Vid semifinalen i herr-EM i januari i Belgrad mellan Serbien och Kroatien träffades den serbiske stjärnan Zarko Seusm i ögat av ett inkastat föremål. Synen räddades men han missade finalen. Enligt uppgifter var det en serbisk supporter som kastade in föremålet som var ämnat för en kroatisk spelare.

Serbien nästa vecka

Nästa vecka möter Sverige just Serbien i samma arena.

– Vi var jättestarka i dag som inte lät oss påverkas. Vi klarar av det nästa gång också, säger Louise Sand.

Svenska profilernas skräckupplevelser på Balkan

Tomas Svensson

– Champions League-finalen med Barcelona mot Zagreb 1995 – det var brutalt! Det är det värsta jag varit med om någonsin. Vi hade en serb i laget, Nenad Perunicic, och publiken skanderade ”Döda serben” hela tiden. Det var mycket hat och det haglade in mynt och tändare på planen. De slängde till och med in en uppfälld fällkniv. I slutet av matchen kom det inte 100 vakter och stormade läktarna.

Stefan Lövgren

– Det var väldigt hatiskt när vi spelade med Kiel mot Röda Stjärnan i Belgrad i Champions League på början av 2000-talet. De slängde in mynt och patroner på planen. På uppvärmningen flög två bollar upp på läktaren och kom aldrig tillbaka och så.

Staffan Olsson

– Champions League-semifinalen med Kiel mot Badel Zagreb 1997 är det otäckaste jag upplevt. Vi hade två serber i laget och två timmar före avkast var det 12 000 kroater i arenan som sjöng ”Döda alla serber”. Vi förlorade och missade finalen.

Henrik Lundström

– I en EM-kvalmatch i Bosnien (2007) släcktes plötsligt hallen ner under matchen och bengaler tändes på hela långsidan. Jag stod nere i mitt hörn och blev livrädd.

Magnus Wislander

– Det var ett otroligt tryck i när vi spelade i Makedonien en gång mot dåvarande Jugoslavien. Robert Hedin sprang ut själv på uppvärmningen först. Vi andra satt kvar i omklädningsrummet. När han klev in höll hela hallen på att rasa ihop av allt liv. Sedan fick han springa över hela planen för att hämta en boll. Efter det sprang han tillbaka in i omklädningsrummet och bara sjönk ihop.

Magnus Jernemyr

– Champions League-matchen med RIK mot Zagreb var en skräckupplevelse och man var ju så ung. De hade Bad Blue Boys på läktaren. Det är det värsta jag varit med om.