ATP = Anonyma Tennis Proffs

Stefan Holm: De är en samling grå, stenrika världsspelare, men inga riktiga ikoner - ännu

De är unga, snygga, rika och borde vara ikoner inom idrottsvärlden.

Det är de inte.

Dryga böter ger dryga spelare.

Är det förklaringen till att herrtennisen saknar en riktig superstjärna?

ANSWER MY QUESTION, JERK!

helskärm

Tennis Masters Cup inleds i Houston i dag, och studerar du lottningen kommer du genast sakna ett namn.

Andre Agassi?

Var är Agassi, tennisens starkast lysande stjärna?

Glöm honom. Amerikanen fyller 35 år i april och tillhör snart det förflutna.

2004 heter världens i särklass bäste spelare Roger Federer. 23-åringen har under året lekt hem tre av fyra Grand Slam-titlar och står nu i en klass för sig i en sport där just det inte ska vara möjligt.

Agassi har inte varit världsetta sedan försommaren 2003. Pat Cash jublade då, trots att det var en landsman som fick ge plats åt den störste.

Bjuder inte på någon personlighet

- Hewitt är en bra spelare, men hans personlighet faller inte alla i smaken. Sedan John McEnroe, Jimmy Connors och Boris Becker lämnade scenen har Agassi ensam räddat herrtennisen, sa den gamle Wimbledonmästaren.

Cash hade som alla andra sett framtidens spelare rusa fram på rankingen, en grå samling ungdomar som delade på titlar och dollarbuntar utan att bjuda på något mer än lysande tennis.

Fast bristen på personligheter är egentligen inget problem, för de finns. Problemet är att spelarnas egen organisation gör dem tråkiga. När ATP samlar sina får ska inget vara svart. Spelarna tvingas böta om de inte sköter sig på banan eller missar en presskonferens, och när de väl möter pressen riskerar de böter för att de inte får säga vad som helst om vad eller vem som helst.

Fy fan för svordomsböter

Det har gått så långt att domarna på ATP-touren har fått en ordbok med svordomar på olika språk för att ingen obestraffad ska kunna svära på banan.

Det finns väl bara ett sätt att kommentera en sådan sak.

Fy fan.

Det är därför det är så underbart med ulvar i fårakläder. Jag tänker på Andy Roddick, Marat Safin och Hewitt. Blir de bara av med sina tvångströjor kan vi snart ha ett nytt 1980, då tre vildhjärnor (McEnroe, Connors och Nastase) jagade en till synes känslolös tennisrobot (Borg) på rankingen.

De har alla attityden som krävs för att tennispubliken ska sluta säga att det var bättre för. De har dessutom modet (och pengarna) för att öppet visa sina känslor. Safin har visserligen slutat knäcka racketar i samma takt som julfirande svenskar knäcker nötter, men det finns fortfarande tillfällen när ryssen får sina infall.

Drog ner brallorna

Det var ett sådant som avslutade årets boll 2004. Det var i Öppna franska, mot Felix Mantilla. Efter en lång baslinjeduell avgjorde Safin bollen sedan han hunnit upp en pefekt slagen stoppboll.

Hur firar man en sådan poäng efter drygt tre timmars spel?

Marat Safin drog ner byxorna och stod plötsligt i kalsongerna på Roland Garros. Kalla det spontanitet, galenskap, show eller vad som helst, men det är sådant som får publiken att återvända till arenorna. Safins belöning stannade vid ett poängstraff.

- Folket som jobbar runt sporten har inte en aning om vad det handlar om och det blir bara värre för varje år som går. De gör allt för att sabotera underhållningen. Det vill till en radikal förändring, sa Safin.

Jag förstår honom. Det är 2004, snart 2005, och det är hög tid att släppa artisterna fria. Idrott är inte bara idrott längre, utan också showbiz.

Kvinnorna kan showa

WTA-touren har insett det. Det har gått så långt att Serena Williams - som visar upp sig i matchställ och galaklänningar som till och med Wayne Rooneys latexklädda älskarinna skulle rodna inför - kallar sig skådespelerska, fotomodell och idrottskvinna. Just i den ordningen.

På ATP-touren finns det 99 procent tennisarbetare och några svarta får med klorintvångstvättad ull. ATP, deras egen organisation, sätter stopp för all impulsivitet och hotar att kväva både spelarna och tennisen som sport.

Jag vill inte att det ska finnas utrymme för verbal misshandel (McEnroe), rasism (Nastase) eller obscena gester (Connors), men det måste finnas utrymme för spontanitet. Det krävs för att herrtennisen ska vinna åskådarnas hjärtan, men ATP står stilla och trampar med tennisens konservativa rötter som en snara runt halsen.

Bland det mest kontroversiella som har hänt på ATP-touren de senaste åren är att Carlos Moya har spelat i ärmlösa t-shirts för att visa upp sin tatuering och sina vältränade biceps. Det borde han inte ha gjort.

- Vad väntar efter det här? Ska en spelare med snygg bringa som saknar sponsor spela utan tröja? Det är chockerande att Wimbledon, av alla ställen, tillåter något sådant här, sa... John McEnroe.

Varför skulle han, av alla människor, ha rätten att uttala sig om det?

ANSWER MY QUESTION, JERK!

Sportbladet granskar: Deras stjärnstatus - och hemligheter

Längre ner på sidan: Sportbladet granskar deras stjärnstatus - och hemligheter

Stefan Holm