Veteranens besked: ”Vill vara med i OS 2020”
Andrésson får behålla bragdlaget
Uppdaterad 2018-01-29 | Publicerad 2018-01-28
ZAGREB. Sverige förlorade EM-finalen.
Men här kommer ett glädjebesked:
Veteranen Andreas Palicka fortsätter.
– Mitt stora mål i landslaget är att få vara med i OS 2020, säger han till Sportbladet.
Det stannade vid ett silver EM-silver för Sverige efter den inte oväntade förlusten mot Spanien i finalen.
Men många menar att den här medaljen egentligen var en bonus ett par år för tidigt.
– Det är 2020 (hemma-EM och OS) vi ska ta medalj och helst guld. Det är då det här laget ska vara färdigt, har spelmotorn Jim Gottfridsson sagt upprepade gånger det senaste året.
Bara tre spelare kvar från VM 2015
Sverige har genomfört en stor generationsväxling under Kristján Andréssons 1,5 år vid rodret.
När landslaget gick in i EM fanns det bara kvar tre spelare från VM tre år tidigare.
Sverige hade det tredje yngsta laget i EM (efter Norge och Vitryssland) med en snittålder på 25,8 och bara tre lag hade mindre landslagsrutin än Blågults snitt på 48,5 landskamper: Slovenien, Makedonien och Montenegro.
Finalmotståndaren Spanien hade till exempel nästan dubbelt så många landskamper (90,2) och ett lag som var fem år äldre i snitt än Sverige (30,4).
De andra semifinallagen, Frankrike och Danmark, ligger också på Spaniens nivåer gällande snittålder och snittlandskamper.
Sveriges framtid ser med andra ord ljus ut inför VM 2019 i Tyskland/Danmark och hemma-EM och OS 2020.
Medan flera av toppnationerna har en bit kvar i sina generationsväxlingar eller står inför dem ser Andrésson ut att få behålla hela sitt lag ett par år till.
”Fler räddningar i dag”
Till Sportbladet slår nämligen lagets äldste spelare – 31-årige Andreas Palicka, som mästerskapsdebuterade redan i VM 2009 – fast att han fortsätter till minst 2020.
– Mitt stora mål i landslaget är att få vara med i OS 2020, säger Palicka, som varit en av Sveriges bästa spelare men som såg finalen från bänken när det var Mikael Appelgrens tur.
– Jag har inte gjort något OS och det är något jag drömmer om och jag gärna skulle vilja om inte kroppen eller något annat skulle sätta stopp. Men det kan jag inte tänka mig nu. Får vi se hur långt det bär, om jag är tillräckligt bra då.
Vad har du utvecklat de senaste åren?
– Jag har blivit mycket lugnare och kan handskas med min energi. Att inte bränna ut mig på träning utan få ut det på match i stället. Det handlar om erfarenhet. Jag rör mig lika bra och hoppar lika högt som för sex år sedan men jag gör fler räddningar i dag. Jag har hittat en stabil nivå, säger han.
