”Jag kan inte förstå att jag tog mig i mål”
Uppdaterad 2016-01-04 | Publicerad 2016-01-02
Hon har tillbringat nätter ensam i öknen, ramlat ner i gruvschakt och kört mc med frakturer i kroppen. Ändå kan Annie Seel inte låta bli.
Nu kör hon Dakarrallyt för åttonde gången.
– Det är min passion, min religion, säger hon.
– Dakar är meningen med mitt liv.
Hon blev förälskad i sanddynerna under en semester i Marocko, ett år senare körde Annie Seel sitt första Dakakrrally. Det var vintern 2002 och tävlingen avgjordes i Afrika.
– Det var kamp från start till mål. Jag bröt höger hand tidigt i loppet och jag hade blåmärken överallt. Jag grät hela natten eftersom jag trodde att tävlingen var över, men jag fortsatte, säger svenskan som då körde mc.
– Kopplingen gick sönder efter halva loppet och jag fick tillbringa natten i sanddynerna, i sanden och i regnet. Jag grät. Det var över 10 000 km, inklusive två maratonetapper på 1 500 km var, kvar till mål. Dagar blev långa nätter och ännu fler dagar. Jag kan inte förstå att jag klarade av att ta mig i mål, jag var inte förberedd för det. Det är mitt livs största prestation. Den tävlingen gjorde mig till den jag är i dag, en person som aldrig ger upp, oavsett vad jag utsätts för.
Får egen bil i år
Hon var första kvinnliga mc-förare att ta sig i mål i fem Dakarrallyn, men därefter var skadorna på väg att sätta stopp för karriären. Då fick hon chansen att testa som kartläsare för det brittiska teamet Rally Raid och hon såg chansen till en ny karriär – den som bilförare i Dakarrallyt.
Förra året avancerade hon till hjälpförare, men i år får hon köra i sin egen takt och målsättningen är att ta sig i mål bland de 50 främsta.
– Klarar jag det är det skitbra, det är så många fabriksteam och vi har inte en chans mot dem, säger hon.
Dakar kallas för en av världens farligaste tävlingar och många deltagare har mist livet. Påverkas du av det?
– Jag vet att jag råkar illa ut om det är för mycket damm och jag kör för fort. Det gäller att sakta ner, stanna och vänta till dammet lägger sig. Den som tar risker i dammet får problem, säger hon.
”Folk dör...”
– Det är skrämmande när folk dör av hjärtinfarkter och vätskebrist. De har insett faran och stannat, men det hjälper inte. Det är svårt att hantera. All motorsport är förenad med risker, det är en balans och det händer olyckor. Det gäller att vara medveten, men det finns alltid galenpannor som inte har några referenser. Kör du ut för ett stup för att du kör för fort, ja då är det kört.
Vad får dig att återvända år efter år?
– För mig är det meningen med livet. Det är här jag passar in. Jag vet inte om jag har ett antal bokstavskombinationer, men jag passar inte in i det vanliga samhället hela tiden.
– Alla dina mänskliga instinkter sätts på prov, det är så extremt och du håller på så länge att du nöter ner dig själv i benmärgen, både fysiskt och psykiskt. Det är en enorm adrenalinkick och den utsätts du inte för på något annat ställe i vår välorganiserade värld. Jag behöver Dakarrallyt för att överleva.