Norska dominansen betyder ingenting

Petra Thorén

Thorén: Visst, norrmännen var överlägsna – med det betyder ingenting inför VM

Vi såg rött överallt och när vi tittade närmare såg vi att Petter Northug i lätt skäggstubb fått en kaxig kompis.

Lördagen var en enda lång norsk skidfest.

Men kos dere lagom.

Detta betyder inte mycket inför VM.

helskärm

Vi fick stundtals fundera på om vi hamnat rätt. Jodå, vi befann oss i finska Ruka med tomtefar på plats, förfriskade fans och snötyngda granar som vajade lätt i vinden.

Världscupspremiären med klassisk sprint som första distans kunde i sina stunder upplevas som ett norskt mästerskap.

Efter sprintprologen var en hel fotbollstrupp med norska åkare vidare vilket fick den svenska stjärnan Emil Jönsson, som åkte ut, att diskutera kvotering.

Visst Norge har en sådan bredd och spets att nationskvoten är kompletterad med friplatser till vinnare av fjolårets olika ­internationella cuper.

Och det var en norsk styrkedemonstration.

Inget snack om saken.

Vi såg Marit Björgen dominera som så ofta och Ingvild Flugstad Östberg hade tagit pallplats om hon inte halkat (nu löste Maiken Caspersen Falla tredjeplatsen) i finalen.

Både glädje och lättnad

På herrsidan såg det än ”värre” ut.

Norge tog hand om de fyra första norska platserna.

När en pustande, frustande Petter Nor­thug omfamnade Eirik Brandsdal och Sondre Turvoll Fossli var det av både glädje och lättnad bland topptrion. De norska sprintherrarna har fyra chanser på sig att ta en plats i VM-sprintlaget. Petter Northug, som planerar köra Tour de Ski, har bara två.

En av dem var i går.

Samtidigt låg kravbilden på svenskarna mest i nivå med besked som ”visa att ni är på rätt väg”.

Så om vi snackar vidare: vad betydde gårdagens premiärresultat egentligen för Sverige?

Inför VM? Ingenting.

Inför kommande veckor? En viss hunger efter mer formbesked.

Förbundskapten Rikard Grip sammanfattade dagen med stolpe ut och gav sina åkare , alltså godkänt, i premiären.

Ska vi vara lite mer krassa så gjorde de svenska topp­åkarna ingen bra premiär.

Det är klart att Calle Halfvarsson kunde varit mer taktisk och sökt de två spår som var snabbast, att Ida Ingemarsdotter och Magdalena Pajala kunde sparkat loss den påbyggda snön under fästet och undvikit tjuvsläpp och fall.

Men det var fler som gick bet just på de detaljerna.

Teodor bäste svensk igen

Lite mer oroväckande var att Emil Jönsson inte klarade sig vidare från prologen. För mycket fäste var kanske den rätta förklaringen.

Men slänger vi en blick i backspegeln har Sverige sällan lyckats i Ruka-sprinten.

Den som har lyckats allra bäst är Teodor Peterson (pallplats 2011, 2013) gjorde det igen med en plats i semifinalen.

Den norska glädjen var efter formbeskedet i går stor, men många av dem vet vad som gäller. Det är vad som sker i Falun som räknas.

En av dem var dock extra kaxig – och det var inte Petter Northug som på presskonferensen mest hade sjå att få ordning på sin telefon, sitt headset och sina skinande glas­ögon, som han gömde sig bakom.

Nä, det var unge Fossli.

Svenskarna ska vara rädda, sa han.

Kos dere masse, säger jag.

Säsongen har bara startat och Sverige kommer att ta upp duellen.