Han ska ta över efter Gerrard och Lampard
Wennman: Jack Wilshere är framtiden för engelsk landslagsfotboll
LONDON. Jack.
Det är hans tid nu.
Det är när mörkret kommer tidigare, när hösten är här, när man fäller upp kragen, tittar sig misstänksamt över axeln och går lite snabbare genom gränderna?... det är då man tänker på Jack.
Det är, som sagt, hans tid nu. Han hade sina högst personliga högtidstunder mellan den 31 augusti och den 9 november 1888.
Det var under de veckorna han sprättade upp Mary Ann Nichols, Annie Chapman, Elizabeth Stride, Catherine Eddowes och Mary Kelly. Det var då han höll London i skräck, det var då han fick sitt namn:
Jack the Ripper. Uppskäraren.
Sträckte på mig
Han härjade i kvarteren runt Whitechapel i östra London, och för inte så länge sen gick jag en av dessa guidade turer i ”Jack the Rippers fotspår”, som jag förresten kan rekommendera turistande svenskar. Jag stod på den exakta platsen, Dutfields Yard på Berner Street, där Elizabeth Stride höggs ihjäl i denna höstmånad, september, för 122 år sen. Stride, kallad Long Liz, var född i Torslanda, arbetade som prostituerad i London och saknade fem framtänder.
Jag stod där bland de andra turisterna och sträckte på mig när guiden berättade att hon var från Sverige. Sjukt nog. Vi svenskar måste tydligen alltid känna en slags stolthet över att vara med i de stora sammanhangen?... om det så handlar om att en av våra medborgare fallit offrer för världens mest ökände seriemördare.
Nå, jag stod utanför Mary Kellys fönster också.
Inte mycket är sig likt i de där kvarteren nu, men vi fick kika in i den bottenvåning där Uppskäraren lade upp sitt sista offers inälvor på köksbordet. Det var också på den gatan ett vittne påstod sig ha sett en man med hög hatt, svart slängkappa och doktorsväska försvinna i fjärran. Jag rös. Jag stirrade på den där gatan som en fåntratt.
Saknar hatt och slängkappa
Jag rös i onsdags också, av välbehag, när jag såg Jack the Wilshere. Han hade varken hög hatt eller slängkappa, men han hade jeans, rödvit halsduk och en väska full med fotbollens alla verktyg.
Han försvann ut i Londonhösten, han också. Hans identitet är inte okänd, men vem vet?... folk kanske pratar om honom om hundra år?
Jack Wilshere är bara 18. Han har ett sånt där efternamn man lätt stavar fel. Fråga mig som kallat honom både Wiltshire och Wilshire.
Jag är i alla fall glad att jag inte kallat honom Wheelchair än.
Londons nye Jack, den mörka höstens härskare, var fullständigt briljant när Arsenal krossade Braga med 6–0 i Champions League. Jag fick vibrationer av en ny, engelsk version av Cesc Fabregas. Jag fick visioner av en roligare framtid för det engelska landslaget. Och jag fick en förståelse för Arsene Wengers beslut att inte värva fler mittfältare under transferfönstret.
– Ni som såg Jack mot Braga?... förstår ni nu att jag hade rätt? En spelare som Jack Wilshere måste ges speltid, annars försvinner han till en annan klubb. Jag behöver inte köpa några nya när vi har fantastiska ungdomar som honom, sa Wenger i går.
Jack är Arsenals framtid
Wilshere debuterade i Premier League i september 2008, då han fick hoppa in för Robin van Persie i slutminuterna mot Blackburn borta. Han var då 16 år och 256 dar gammal, den yngste som Arsenal nånsin släppt in i en ligamatch. Till och med yngre än geniet Fabregas, alltså.
Han lånades i våras ut till Bolton, som skickade tillbaka honom med hälsningen ”vi lånade en pojke och återlämnar en man”.
Med tanke på hur Arsene Wengers ungdomsakademi har fungerat tror jag inte Bolton ska ta åt sig äran av Jack Wiltshi?... nä, nu är jag där igen?... Wilsheres utveckling, den var så att säga i raketfart på väg uppåt redan.
Jack är inte bara Arsenals framtid, han är engelsk landslagsfotbolls framtid. Det är såna som han som ska ta över när Steven Gerrard, Frank Lampard och de andra i ”the golden generation” har tystnat.
Arsenals nya ungdomsstjärna får kanske vila i bortamötet med Sunderland idag. Mycket tyder på att Wenger roterar och kastar in Denilson. Men det hindrar inte att Gunners fans fäller upp kragarna, hör klappret av fotbollsdobbar mot kullerstenen, vänder sig om och säger:
– Jack? Tack!
Helgens höjdare är förstås Manchester United–Liverpool. Vi återkommer till den i morgon. Här är i alla fall omgångens tips:
Lördag: Stoke–West Ham 0–1, Aston Villa–Bolton 3–0, Blackburn–Fulham 2–1, Everton–Newcastle 3–1, Tottenham–Wolverhampton 2–1, West Bromwich–
Birmingham 2–1, Sunderland–Arsenal 1–2.
Söndag: Manchester United–Liverpool 1–0, Wigan–Manchester City 0–2, Chelsea–Blackpool 4–0.